Sverige är en demokrati som bygger på folkstyre. Regeringsformens portalparagraf slår fast att "all offentlig makt i Sverige utgår från folket". Folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt, och förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick samt genom kommunal självstyrelse. I en demokrati väljer folket sina företrädare i fria val och medborgarna har grundläggande fri- och rättigheter. I en diktatur saknas fria val, makten är inte kontrollerad av folket och rättigheterna är kraftigt begränsade.
Demokratin växte fram stegvis. Allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män beslutades 1919 och bekräftades slutligt 1921 – det första riksdagsvalet där kvinnor fick rösta hölls i september 1921. Viktiga för demokratins framväxt var folkrörelserna, som under andra halvan av 1800-talet skolade medborgare i föreningsliv och möten. De tre klassiska folkrörelserna var frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen.
Sverige har fyra grundlagar som står över vanliga lagar:
Riksdagen är folkets främsta företrädare och består av en kammare med 349 ledamöter (enkammarriksdag sedan 1971). Ordinarie val hålls vart fjärde år, andra söndagen i september. Ett parti måste få minst 4 % av rösterna i hela riket (eller 12 % i en valkrets) för att få mandat. En grundlag ändras genom två likalydande riksdagsbeslut med ett ordinarie val emellan, vilket ger grundlagarna ett särskilt skydd.
Offentlighetsprincipen (handlingsoffentligheten) regleras i tryckfrihetsförordningens andra kapitel och innebär att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar. Den ger insyn och möjliggör granskning av makten. Monarkin har i dag en enbart ceremoniell roll: kungen är statschef utan politisk makt och deltar i representativa uppgifter.
1. Enligt regeringsformens portalparagraf utgår all offentlig makt i Sverige från vad eller vem?
Regeringsformen 1 kap. 1 § slår fast att all offentlig makt i Sverige utgår från folket. Riksdagen, regeringen och kungen är statsorgan vars makt har sitt ursprung hos folket. (Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 1 §)
2. Enligt regeringsformen förverkligas den svenska folkstyrelsen genom ett representativt och parlamentariskt statsskick samt genom vad ytterligare?
Regeringsformen 1 kap. 1 § anger att folkstyrelsen förverkligas genom representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Kunglig sanktionsrätt, generell lagprövning och obligatoriska folkomröstningar hör inte till dessa grundprinciper. (Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 1 §)
3. En person vill starta en politisk förening och öppet sprida sina åsikter inför ett val. Vilken princip i regeringsformen skyddar detta som en del av den svenska folkstyrelsen?
Folkstyrelsen bygger enligt regeringsformen 1 kap. 1 § bland annat på fri åsiktsbildning, som ger rätt att bilda opinion och organisera sig politiskt. Kommunal självstyrelse och allmän värnplikt rör andra delar av statsskicket, och ministerstyre är inte hur den svenska regeringen fattar beslut. (Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 1 §)
4. Hur ofta hålls ordinarie val till Sveriges riksdag?
Ordinarie riksdagsval hålls enligt regeringsformen 3 kap. 3 § vart fjärde år, inte vart tredje, femte eller sjätte år. (Regeringsformen (1974:152) 3 kap. 3 §)
5. Vilken dag på året hålls Sveriges ordinarie riksdagsval?
Det ordinarie riksdagsvalet hålls den andra söndagen i september, inte den första eller sista söndagen i september och inte i oktober. (Regeringsformen (1974:152) 3 kap. 3 §; Vallagen (2005:837))
6. Ett parti får 3,5 procent av rösterna i hela landet i ett riksdagsval, men 13 procent i en enskild valkrets. Får partiet mandat i den valkretsen?
Enligt regeringsformen 3 kap. 7 § krävs minst fyra procent av rösterna i hela riket eller minst tolv procent i en valkrets för att delta i mandatfördelningen. Eftersom partiet nått tolv procent i valkretsen får det mandat där. (Regeringsformen (1974:152) 3 kap. 7 §)
7. Hur många ledamöter har Sveriges riksdag?
Riksdagen består av en kammare med 349 ledamöter enligt regeringsformen 3 kap. 2 §. (Regeringsformen (1974:152) 3 kap. 2 §)
8. Sveriges riksdag har bara en kammare. Vad kallas ett sådant parlamentariskt system?
Ett parlament med endast en kammare kallas enkammarsystem, till skillnad från ett tvåkammarsystem med två kamrar. Kommunalt självstyre och presidentstyre är helt andra styrelseformer. (Regeringsformen (1974:152) 3 kap.; Sveriges Riksdag)
9. Riksdagen vill ändra en av grundlagarna. Vad krävs enligt regeringsformen för att en sådan ändring ska kunna genomföras?
Enligt regeringsformen 8 kap. 14 § krävs två likalydande beslut med ett ordinarie val mellan besluten, vilket gör grundlagar svårare att ändra än vanliga lagar. Kvalificerad majoritet i ett enda beslut eller en obligatorisk folkomröstning ingår inte i förfarandet. (Regeringsformen (1974:152) 8 kap. 14 §)
10. Vilket år hölls det första riksdagsvalet i Sverige där kvinnor fick rösta?
Riksdagen beslutade om allmän och lika rösträtt för kvinnor och män 1919, och det första riksdagsvalet där kvinnor fick rösta hölls 1921. (Sveriges Riksdag, beslut om kvinnlig rösträtt 1919/1921)
11. Vad beslutade riksdagen 1919 om rösträtten till riksdagen?
1919 beslutade riksdagen om allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i de allmänna valen. Inkomstvillkor och enbart kommunal rösträtt hörde till tidigare, mer begränsade system, och sänkningen av rösträttsåldern till arton år skedde i en senare reform. (Sveriges Riksdag, beslut om kvinnlig rösträtt 1919/1921)
12. En person med låg inkomst och en person med hög inkomst röstar båda i riksdagsvalet. Vilken princip säkerställer att deras röster väger lika tungt?
Allmän och lika rösträtt innebär att alla röstberättigade har en röst av samma värde, oavsett inkomst eller samhällsställning. Kommunal självstyrelse, meddelarfrihet och offentlighetsprincipen rör andra delar av det svenska systemet. (Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 1 §)
13. Vilket av följande hör INTE till de grundprinciper för den svenska folkstyrelsen som slås fast i regeringsformens första kapitel?
Enligt regeringsformen 1 kap. 1 § bygger folkstyrelsen på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt och förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick samt genom kommunal självstyrelse. Direkt beslutsrätt för folket i varje enskild fråga (direktdemokrati) ingår inte i den svenska modellen. (Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 1 §)
14. Offentlighetsprincipen, det vill säga rätten att ta del av allmänna handlingar, regleras i vilken av Sveriges grundlagar?
Offentlighetsprincipen regleras i tryckfrihetsförordningens andra kapitel. Yttrandefrihetsgrundlagen skyddar istället yttrandefriheten i till exempel radio och tv, regeringsformen reglerar statsskicket i stort, och successionsordningen rör tronföljden. (Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 2 kap. 1 §)
15. Vad krävs enligt tryckfrihetsförordningen för att en handling hos en myndighet ska räknas som en allmän handling?
En allmän handling är en handling som förvaras hos en myndighet och som antingen har kommit in dit eller upprättats där. Varken underskrift av chefen, webbpublicering eller viss ålder avgör om handlingen är allmän. (Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 2 kap. (definitionen av allmän handling))
16. En person begär att få ta del av en allmän handling hos en myndighet men vill varken uppge sitt namn eller varför handlingen efterfrågas. Vad gäller som huvudregel?
Huvudregeln enligt offentlighetsprincipen är att den som begär en allmän handling inte behöver uppge namn eller syfte, om inte en sekretessprövning i undantagsfall kräver det. (Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 2 kap.; Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400))
17. Hur snabbt ska en myndighet som huvudregel pröva en begäran om att få ta del av en allmän handling?
En begäran om allmän handling ska enligt offentlighetsprincipen behandlas skyndsamt, det vill säga så snart som möjligt utan onödigt dröjsmål. Det finns ingen fastställd frist på sex månader eller ett år, och begäran är inte knuten till sammanträden. (Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 2 kap. (skyndsamhetskravet))
18. En journalist begär ut en handling om en pågående brottsutredning. Ett utlämnande skulle enligt myndigheten kunna skada utredningen. Kan myndigheten neka att lämna ut handlingen?
Offentlighetsprincipen är huvudregel men kan begränsas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen, till exempel för att skydda en pågående förundersökning. Sekretess gäller för fler områden än hälsouppgifter och är inte kopplad till om personen har presslegitimation. (Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400); Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 2 kap.)
19. Vad innebär meddelarfrihet i det svenska systemet för tryck- och yttrandefrihet?
Meddelarfrihet innebär en rätt att lämna uppgifter till till exempel media för publicering, ofta i kombination med rätt till anonymitet. Den ger inte rätt att sprida handlingar som omfattas av sekretess utan begränsning, och den handlar inte om myndigheters tillträdesregler eller en skyldighet att uppge källor. (Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 1 kap.; Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469) 1 kap.)
20. En anställd på en myndighet har lämnat uppgifter till en tidning. Myndighetens chef vill ta reda på vem som lämnat uppgifterna. Vad gäller enligt meddelarskyddet?
Meddelarskyddet innebär bland annat ett efterforskningsförbud: myndigheter får som huvudregel inte försöka ta reda på vem som lämnat uppgifter till media. Undantag finns bara i särskilt angivna fall, inte generellt vid varje läcka. (Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 3 kap. (efterforskningsförbudet))
21. Vem har enligt offentlighetsprincipen rätt att begära ut en allmän handling från en svensk myndighet?
Offentlighetsprincipen gäller för var och en, alltså även den som inte är svensk medborgare eller folkbokförd i Sverige, och är inte begränsad till särskilda yrkesgrupper. (Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 2 kap. 1 §)
22. En myndighet nekar att lämna ut en allmän handling med hänvisning till sekretess. Vilket av följande stämmer INTE om vad som då gäller?
Ett avslagsbeslut kan i regel överklagas och prövas av en högre instans, och personen har rätt till ett skriftligt beslut med hänvisning till den bestämmelse som åberopas. Påståendet att beslutet aldrig kan prövas är därför felaktigt. (Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 2 kap.; Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 6 kap.)
23. En person vill läsa en allmän handling på plats hos en myndighet, utan att få en kopia. Vad gäller om kostnaden enligt offentlighetsprincipen?
Att på plats hos myndigheten ta del av en allmän handling ska som huvudregel vara kostnadsfritt. Det är för kopior som myndigheten får ta ut en avgift, och rätten gäller oavsett var personen är folkbokförd. (Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 2 kap. (rätt att ta del på stället och avgift för kopior))
24. Enligt regeringsformens portalparagraf ska all offentlig makt i Sverige utgå från vem?
Regeringsformen 1 kap. 1 § slår fast att all offentlig makt utgår från folket, vilket är grundprincipen för svensk folkstyrelse. Riksdagen, regeringen och kungen är statliga organ, men själva makten har sitt ursprung hos folket. (Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 1 § första stycket)
25. Enligt regeringsformen förverkligas folkstyrelsen genom representativt och parlamentariskt statsskick samt genom allmän och lika rösträtt. Vad är det tredje sätt som nämns?
Regeringsformen anger att folkstyrelsen förverkligas genom representativt och parlamentariskt statsskick, allmän och lika rösträtt samt kommunal självstyrelse. Regional självständighet och obligatoriskt föreningsliv nämns inte i bestämmelsen. (Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 1 §)
26. En medborgare säger att demokrati bara handlar om att få rösta i val. Vad säger regeringsformen att folkstyrelsen bygger på, utöver allmän och lika rösträtt?
Regeringsformen slår fast att folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning, det vill säga att människor fritt kan bilda och uttrycka åsikter, tillsammans med allmän och lika rösträtt. Statlig mediekontroll eller krav på enhetliga åsikter strider mot denna princip. (Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 1 §)
27. Vilket år hölls det första riksdagsvalet i Sverige där kvinnor för första gången fick rösta på samma villkor som män?
Det första riksdagsvalet med allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män hölls i september 1921. 1919 var i stället året då riksdagen fattade själva beslutet, och 1909 gällde en tidigare reform av männens rösträtt. (Sveriges Riksdag / riksdagens historia om beslutet om kvinnlig rösträtt 1919/1921)
28. En person läser att "1921 var ett genombrottsår för den svenska demokratin". Vad var det konkret som hände det året?
1921 hölls det första riksdagsvalet med allmän och lika rösträtt för kvinnor och män. De andra händelserna skedde vid andra tidpunkter i den svenska demokratins historia. (Sveriges Riksdag / riksdagens historia om beslutet om kvinnlig rösträtt 1919/1921)
29. Vilket av följande påståenden om rösträttsreformen 1921 stämmer INTE?
Riksdagens beslut fattades redan 1919, alltså inte samma år som reformen tillämpades i praktiken för första gången, vilket var 1921. De övriga påståendena beskriver reformen korrekt. (Sveriges Riksdag / riksdagens historia om beslutet om kvinnlig rösträtt 1919/1921)
30. Innan rösträttsreformen genomfördes fullt ut var rösträtten till riksdagen i Sverige, förutom av kön, begränsad utifrån vad?
Före rösträttsreformerna i början av 1900-talet var rösträtten graderad efter inkomst och förmögenhet, vilket gjorde att den varken var allmän eller lika. Reformen som fullbordades 1921 avskaffade dessa begränsningar tillsammans med könsbegränsningen. (Svensk demokratihistoria; Sveriges Riksdag om rösträttens utveckling)
31. Vilka tre rörelser brukar räknas som Sveriges klassiska folkrörelser?
De tre klassiska folkrörelserna som växte fram under 1800-talets senare del var frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. De övriga alternativen blandar in andra rörelser som inte räknas till denna klassiska trio. (Svensk demokratihistoria; informationssverige.se / Sveriges Riksdags läromedel om folkrörelserna)
32. Folkrörelserna brukar beskrivas som viktiga för demokratins framväxt i Sverige. Vad är den huvudsakliga förklaringen till detta?
I folkrörelsernas föreningar övade medlemmarna sig i att hålla möten, rösta och fatta gemensamma beslut, vilket gav breda folklager erfarenhet av demokratiskt arbetssätt inför de senare rösträttsreformerna. De hade varken makt att utse riksdagsledamöter eller att stoppa regeringsbeslut. (Svensk demokratihistoria; informationssverige.se / Sveriges Riksdags läromedel om folkrörelserna)
33. Vad hade de tre klassiska folkrörelserna gemensamt när det gäller sitt sätt att organisera sig?
Frikyrko-, nykterhets- och arbetarrörelsen byggde alla på lokala föreningar med medlemskap, återkommande möten och demokratiskt valda styrelser, till skillnad från statligt styrda eller slutna organisationsformer. (Svensk demokratihistoria; informationssverige.se / Sveriges Riksdags läromedel om folkrörelserna)
34. Vilket år övergick Sveriges riksdag från en tvåkammarriksdag till dagens enkammarriksdag?
Sverige hade en riksdag med två kamrar fram till reformen som gav en enkammarriksdag från 1971. Detta var ett senare steg i den svenska demokratins institutionella utveckling, efter rösträttsreformen 1921. (Tvåkammarriksdagens avskaffande (partiell författningsreform 1968–1969); Sveriges Riksdag)
35. Vad innebar reformen som genomfördes 1971 för riksdagens organisation?
Genom reformen 1971 övergick riksdagen från att ha två kamrar till att bli en enkammarriksdag, vilket är den ordning som fortfarande gäller. De andra alternativen beskriver förändringar som inte hörde till just denna reform. (Tvåkammarriksdagens avskaffande (partiell författningsreform 1968–1969); Sveriges Riksdag)