📰 Mediernas roll

1. Hur många grundlagar har Sverige, och vilka ingår?

1. Fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen
2. Tre grundlagar: regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen
3. Fyra grundlagar: regeringsformen, riksdagsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen
4. Fem grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, riksdagsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen

Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Riksdagsordningen har en särställning men räknas inte som grundlag. (Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 3 §)

2. Vilket land fick år 1766 världens första tryckfrihetsförordning, som avskaffade censuren och grundlagsskyddade tryckfriheten?

1. Storbritannien
2. Sverige
3. Frankrike
4. Nederländerna

1766 års tryckfrihetsförordning gjorde Sverige till det första landet i världen med grundlagsskyddad tryckfrihet och avskaffade den tidigare censuren. (Tryckfrihetsförordningen av år 1766; riksdagen.se (grundlagarnas historia))

3. Vilket årtal har den tryckfrihetsförordning som gäller i Sverige i dag?

1. 1809
2. 1866
3. 1949
4. 1992

Den nu gällande tryckfrihetsförordningen är från 1949. Yttrandefrihetsgrundlagen, som ofta förväxlas med den, trädde i kraft först 1992. (Tryckfrihetsförordningen (1949:105))

4. Vad innebär yttrandefrihet enligt regeringsformen?

1. Rätten att kräva att en tidning eller tidskrift publicerar det man själv har skrivit
2. Rätten att kräva ett skriftligt svar från en myndighet inom en bestämd tid
3. Friheten att publicera anonymt utan att någon ansvarig utgivare har utsetts
4. Friheten att i tal, skrift eller bild meddela upplysningar och uttrycka tankar, åsikter och känslor

Regeringsformen definierar yttrandefrihet som friheten att i tal, skrift, bild eller på annat sätt meddela upplysningar och uttrycka tankar, åsikter och känslor. (Regeringsformen (1974:152) 2 kap. 1 § första stycket punkt 1)

5. Vad innebär offentlighetsprincipen i tryckfrihetsförordningen?

1. Var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter
2. Alla myndighetens sammanträden måste sändas direkt på tv
3. Journalister har rätt att kräva en intervju med valfritt statsråd
4. Rätten gäller i första hand svenska medborgare, medan andra måste ansöka särskilt

Offentlighetsprincipen ger var och en, oavsett medborgarskap, rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter (handlingsoffentlighet). (Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 2 kap.)

6. En anställd på en myndighet lämnar uppgifter om missförhållanden på arbetsplatsen till en tidningsreporter för publicering. Vad gäller enligt meddelarfriheten?

1. Den anställda kan sägas upp enligt sitt anställningsavtal för att ha lämnat uppgifterna
2. Den anställda har rätt att lämna uppgifterna till medier utan att straffas för det
3. Den anställda måste först få tillstånd av sin chef innan uppgifterna lämnas
4. Den anställda får bara lämna uppgifter som rör den egna arbetsuppgiften

Meddelarfriheten ger var och en rätt att lämna uppgifter till massmedier för publicering utan att straffas för det, oavsett vad chefen anser. (Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 1 kap.; Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469) 1 kap.)

7. En journalist har publicerat en artikel baserad på uppgifter från en anonym källa inom en myndighet. Myndigheten vill ta reda på vem som lämnat uppgifterna. Vad gäller?

1. Myndigheten får utreda vem källan är men inte vidta några åtgärder mot personen
2. Journalisten är skyldig att lämna ut källans namn om myndigheten begär det
3. Det råder efterforskningsförbud, vilket innebär att myndigheten inte får försöka ta reda på vem källan är
4. Efterforskningsförbudet gäller endast om uppgifterna rör rikets säkerhet

Källskydd/anonymitetsskydd ger en meddelare rätt att vara anonym, och efterforskningsförbudet förbjuder myndigheter att försöka ta reda på vem som lämnat uppgifter till medier för publicering. (Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 3 kap.; Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469) 2 kap.)

8. Vilket av följande stämmer INTE in på censurförbudet i tryck- och yttrandefrihetsgrundlagarna?

1. En skrift får inte förhandsgranskas av en myndighet före publicering
2. Ett radioprogram får inte stoppas av en myndighet innan sändning
3. Utgivaren avgör själv vad som publiceras, utan förhandsgranskning från staten
4. En myndighet får granska och stoppa en tidningsartikel före publicering om ämnet är känsligt

Censurförbudet innebär att en skrift eller ett program inte får förhandsgranskas eller stoppas av myndigheter före publicering. Att en myndighet skulle få stoppa en artikel beskriver motsatsen och är alltså det som INTE stämmer. (Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 1 kap.; Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469) 1 kap.)

9. En artikel som publiceras i en tidning visar sig innehålla ett tryckfrihetsbrott. Vem bär det rättsliga ansvaret för innehållet?

1. Den ansvariga utgivaren, som ensam bär det rättsliga ansvaret
2. Varje journalist som bidragit till artikeln, i lika delar
3. Tidningens ägare, oavsett vem som är ansvarig utgivare
4. Justitiekanslern, eftersom myndigheten godkänt publiceringen

Varje periodisk skrift ska ha en ansvarig utgivare som ensam bär det rättsliga ansvaret för innehållet, vilket är en central del av tryckfrihetssystemet. (Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 8 kap.; Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469) 4 kap.)

10. Vem är ensam åklagare i mål om tryckfrihetsbrott och yttrandefrihetsbrott i Sverige?

1. Justitieombudsmannen (JO)
2. Justitiekanslern (JK)
3. Riksåklagaren
4. Åklagarmyndigheten

Justitiekanslern (JK) är ensam åklagare i mål om tryck- och yttrandefrihetsbrott, till skillnad från vanliga brott där Åklagarmyndigheten normalt ansvarar för åtal. (Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 9 kap. 2 §)

11. En person sprider offentligt uttalanden som hotar och uttrycker missaktning för en grupp människor på grund av deras etniska ursprung. Hur förhåller sig detta till yttrandefriheten?

1. Det är tillåtet, eftersom yttrandefriheten skyddar alla uttalanden om andra grupper
2. Det är tillåtet så länge uttalandena görs i en tryckt skrift
3. Det är brottet hets mot folkgrupp och skyddas inte av yttrandefriheten
4. Det är förbjudet bara om uttalandena sprids i radio eller tv

Yttrandefriheten är inte obegränsad. Att hota eller uttrycka missaktning för en folkgrupp på grund av exempelvis etniskt ursprung är brottet hets mot folkgrupp. (Brottsbalken (1962:700) 16 kap. 8 §)

12. Vilken artikel i Europakonventionen, som gäller som svensk lag, slår fast rätten till yttrandefrihet?

1. Artikel 6
2. Artikel 8
3. Artikel 14
4. Artikel 10

Europakonventionen artikel 10 skyddar yttrandefriheten och gäller som svensk lag. (Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna; Europakonventionen art. 10)

13. Vilka tre bolag utgör svensk public service?

1. Sveriges Radio (SR), Sveriges Television (SVT) och Sveriges Utbildningsradio (UR)
2. Sveriges Television (SVT), kommersiella TV4 och Sveriges Radio (SR)
3. Sveriges Radio (SR), Sveriges Television (SVT) samt kanalen TV4
4. Sveriges Television (SVT), Sveriges Radio (SR) och nyhetsbyrån Tidningarnas Telegrambyrå (TT)

Svensk public service består av tre oberoende bolag: SR, SVT och UR. TV4 är en kommersiell kanal och ingår inte i public service. (Regeringens sändningstillstånd för public service; radio- och tv-lagen (2010:696))

14. Vad kännetecknar public service-bolagens förhållande till staten?

1. De styrs direkt av regeringen i det dagliga programinnehållet
2. De ska vara självständiga och oberoende i förhållande till staten
3. De ägs och kontrolleras av de politiska partierna i riksdagen
4. Deras programbeslut måste godkännas av ett statsråd före sändning

SR, SVT och UR ska enligt sina sändningstillstånd vara självständiga och oberoende i förhållande till staten, trots att de har ett särskilt public service-uppdrag. (Regeringens sändningstillstånd för public service; radio- och tv-lagen (2010:696))

15. Hur finansieras public service (SR, SVT och UR) i dag?

1. Genom en fast tv-licens som varje hushåll med en tv-apparat betalar separat
2. Genom reklamintäkter från program, på samma sätt som kommersiella kanaler
3. Genom en public service-avgift som är inkomstbaserad och tas in av Skatteverket via skatten
4. Genom en avgift som varje kommun betalar direkt till de tre bolagen

Sedan den 1 januari 2019 finansieras public service genom en inkomstbaserad public service-avgift som tas in av Skatteverket via skatten. Den ersatte den tidigare tv-licensen. (Lag (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst; Skatteverket, "Public service-avgift")

16. Vilket årtal infördes den nuvarande public service-avgiften, som ersatte den tidigare radio- och tv-avgiften (tv-licensen)?

1. 2010
2. 2024
3. 2013
4. 2019

Public service-avgiften infördes den 1 januari 2019 och ersatte den tidigare radio- och tv-avgiften (tv-licensen). (Lag (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst)

17. Två personer med olika inkomster jämför sina public service-avgifter. De betalar olika belopp, men skillnaden fortsätter inte att öka vid allt högre inkomster. Vad beror detta på?

1. Avgiften är inkomstbaserad men har ett takbelopp, så den slutar öka vid en viss inkomstnivå
2. Avgiften är densamma för alla hushåll, oavsett inkomst, som en fast medlemsavgift
3. Avgiften baseras på antalet tv- och radioapparater som hushållet äger, inte på inkomst
4. Avgiften minskar automatiskt igen för personer som har mycket hög inkomst

Public service-avgiften är inkomstbaserad men har ett takbelopp, vilket innebär att avgiften inte fortsätter att öka vid inkomster ovanför den nivån. (Lag (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst)

18. Vad gör Granskningsnämnden för radio och tv?

1. Godkänner program innan de sänds för att säkerställa saklighet
2. Prövar i efterhand om program följt kraven på bland annat saklighet och opartiskhet
3. Beslutar vilka program SVT och SR ska sända varje vecka
4. Utser vilka journalister som får arbeta på public service-bolagen

Granskningsnämnden prövar i efterhand, det vill säga efter sändning, om program följt kraven på bland annat saklighet och opartiskhet. Att godkänna program i förväg vore i strid med censurförbudet. (radio- och tv-lagen (2010:696) 16 kap.)

19. Vilken myndighet bildades den 1 januari 2024 genom en sammanslagning av Myndigheten för press, radio och tv samt Statens medieråd, och där Granskningsnämnden är ett självständigt beslutsorgan?

1. Post- och telestyrelsen
2. Kulturrådet
3. Mediemyndigheten
4. Medieinstitutet

Mediemyndigheten bildades den 1 januari 2024 genom en sammanslagning av Myndigheten för press, radio och tv och Statens medieråd. Granskningsnämnden är ett självständigt beslutsorgan inom Mediemyndigheten. (Mediemyndigheten (mediemyndigheten.se); radio- och tv-lagen (2010:696) 16 kap.)

20. En tittare anser att ett nyhetsinslag i SVT var vinklat och inte opartiskt. Vart kan tittaren vända sig för att få frågan prövad i efterhand?

1. Justitiekanslern, eftersom det handlar om ett tryckfrihetsbrott
2. SVT:s styrelse, som är den enda instans som prövar klagomål
3. Domstol, eftersom opartiskhet inte kan prövas av någon myndighet
4. Granskningsnämnden för radio och tv, som prövar program i efterhand

Granskningsnämnden för radio och tv prövar i efterhand klagomål om exempelvis opartiskhet och saklighet i program, till skillnad från Justitiekanslern som är åklagare i brottmål. (radio- och tv-lagen (2010:696) 16 kap.)

21. Vilket av följande är INTE ett av de fyra klassiska kriterierna inom källkritik?

1. Popularitet
2. Tid
3. Beroende
4. Tendens

De fyra klassiska källkritiska kriterierna är äkthet, tid, beroende och tendens. Popularitet ingår inte bland dessa kriterier. (Skolverket, källkritik i läroplanen; historisk källkritisk metod)

22. Vad innebär kriteriet "äkthet" inom källkritik?

1. Att granska hur nära i tid källan står till händelsen
2. Att granska om källan verkligen är vad den utger sig för att vara
3. Att granska om källan är självständig eller bygger på andra källor
4. Att granska om källan har en partisk avsikt

Äkthet handlar om att avgöra om en källa verkligen är vad den utger sig för att vara, till skillnad från exempelvis tendens, som handlar om partiskhet. (Skolverket, källkritik i läroplanen; historisk källkritisk metod)

23. Vad innebär kriteriet "beroende" inom källkritik?

1. Att granska hur gammal en källa är i förhållande till händelsen
2. Att granska om källan är äkta eller förfalskad
3. Att granska om källan är självständig eller om den bygger på uppgifter från andra källor
4. Att granska om källan medvetet försöker vilseleda

Beroende handlar om huruvida en källa är självständig eller bygger på andra källor, vilket skiljer sig från exempelvis äkthet och tendens. (Skolverket, källkritik i läroplanen; historisk källkritisk metod)

24. En person läser ett inlägg i sociala medier som är publicerat av ett anonymt konto, där det inte går att avgöra vem som faktiskt står bakom uppgifterna eller om avsändaren är den som kontot ger sken av. Vilket källkritiskt kriterium är särskilt relevant att granska här?

1. Tid, det vill säga hur nära i tid källan står händelsen
2. Beroende, det vill säga om källan bygger på andra källor
3. Tendens, det vill säga om källan har en partisk avsikt
4. Äkthet, det vill säga om källan verkligen är vad den utger sig för att vara

När det inte går att avgöra vem som står bakom en källa är det främst äkthetskriteriet som är relevant, det vill säga om källan verkligen är vad den utger sig för att vara. Beroende handlar i stället om huruvida källan bygger på andra källor. (Skolverket, källkritik i läroplanen; historisk källkritisk metod)

25. En artikel om ett politiskt beslut är skriven av en organisation som själv gynnas ekonomiskt av beslutet, och artikeln lyfter enbart fram fördelar utan att nämna några nackdelar. Vilket källkritiskt kriterium bör en läsare särskilt ifrågasätta?

1. Tendens, det vill säga om källan har en partisk avsikt
2. Tid, det vill säga hur nära i tid källan står händelsen
3. Äkthet, det vill säga om källan är vad den utger sig för att vara
4. Beroende, det vill säga om källan bygger på andra källor

Att en källa ensidigt lyfter fram det som gynnar den egna organisationen är ett tecken på tendens, det vill säga en partisk avsikt. (Skolverket, källkritik i läroplanen; historisk källkritisk metod)

26. Vad kännetecknar desinformation, till skillnad från ett vanligt misstag i rapporteringen?

1. Desinformation är ett begrepp som bara används om information från utländska aktörer
2. Desinformation sprids medvetet och avsiktligt för att vilseleda
3. Desinformation handlar om innehåll som publiceras i digitala kanaler, inte i tryckta medier
4. Desinformation är ett annat ord som används för satir och humor i medierna

Desinformation kännetecknas av att felaktig information sprids medvetet och avsiktligt för att vilseleda, till skillnad från ett omedvetet misstag eller satir. (Skolverket, källkritik och medie- och informationskunnighet (MIK))

27. Vad kännetecknar propaganda som informationsform?

1. Nyhetsrapportering som strävar efter att vara saklig och opartisk
2. Information som är fabricerad och saknar grund i verkligheten
3. Ensidig information som medvetet sprids för att påverka opinionen
4. Reklam för kommersiella produkter, utan koppling till politik eller samhälle

Propaganda kännetecknas av ensidig, vinklad information som medvetet sprids för att påverka opinionen i en viss riktning, till skillnad från saklig och opartisk journalistik. (Skolverket, källkritik och medie- och informationskunnighet (MIK))

28. Vilka två grundlagar skyddar tryck- och yttrandefriheten i Sverige?

1. Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen
2. Regeringsformen och successionsordningen
3. Tryckfrihetsförordningen och regeringsformen
4. Yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen

Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är de två av landets fyra grundlagar som specifikt skyddar tryck- och yttrandefriheten, medan regeringsformen och successionsordningen reglerar andra delar av statsskicket. (Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 3 §)

29. Vad var särskilt med Sveriges tryckfrihetsförordning från år 1766?

1. Den var en tillfällig krislag som bara gällde i ett år
2. Den var världens första grundlagsskyddade tryckfrihetslag och avskaffade censuren
3. Den gav staten rätt att förhandsgranska alla tidningar
4. Den gällde enbart böcker som trycktes utanför Sverige

1766 års tryckfrihetsförordning var världens första lag som grundlagsskyddade tryckfriheten och avskaffade censuren, inte en tillfällig eller begränsad lag. (Tryckfrihetsförordningen av år 1766; riksdagen.se (grundlagarnas historia))

30. Vilket årtal trädde den nu gällande yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) i kraft?

1. 1974
2. 1949
3. 1992
4. 1766

Yttrandefrihetsgrundlagen trädde i kraft 1 januari 1992. Tryckfrihetsförordningen är från 1949, regeringsformen från 1974, och 1766 var den första tryckfrihetsförordningen. (Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469))

31. Vad kallas principen som ger var och en rätt att ta del av handlingar hos svenska myndigheter?

1. Offentlighetsprincipen
2. Anonymitetsskyddet
3. Meddelarfriheten
4. Censurförbudet

Offentlighetsprincipen, med handlingsoffentlighet i tryckfrihetsförordningen, ger rätt att ta del av allmänna handlingar; meddelarfrihet, censurförbud och anonymitetsskydd rör andra delar av tryck- och yttrandefriheten. (Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 2 kap.)

32. En tidning publicerar en artikel byggd på uppgifter från en anonym källa inom en myndighet. Myndighetschefen vill ta reda på vem som läckt uppgifterna. Vad säger grundlagen?

1. Källan förlorar automatiskt sitt anonymitetsskydd så snart uppgifterna publicerats
2. Myndigheten måste alltid kräva att tidningen avslöjar källans identitet
3. Myndigheten får som huvudregel inte efterforska vem källan är, eftersom källan har anonymitetsskydd
4. Endast domstol, aldrig myndigheten själv, kan besluta om att skydda en anonym källa

Efterforskningsförbudet innebär att myndigheter som huvudregel inte får ta reda på en anonym källas identitet; källan behåller sitt anonymitetsskydd även efter publicering. (Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 3 kap.; Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469) 2 kap.)

33. Vad betyder censurförbudet i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen?

1. En myndighet får kräva att ett förlag skickar in manus för godkännande före tryckning
2. En myndighet får förbjuda en skrift om innehållet anses olämpligt, men bara i förväg
3. En myndighet får granska innehåll efter publicering men aldrig väcka åtal för det
4. En myndighet får inte förhandsgranska eller stoppa en skrift eller ett program innan det publiceras

Censurförbudet innebär att myndigheter inte får förhandsgranska eller stoppa publicering i förväg; de andra alternativen beskriver just det som är förbjudet, eller utesluter felaktigt åtal i efterhand. (Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 1 kap.; Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469) 1 kap.)

34. Yttrandefriheten i Sverige är inte obegränsad. Vilket exempel visar en laglig begränsning av yttrandefriheten?

1. Att hota eller uttrycka missaktning mot en folkgrupp är brottet hets mot folkgrupp
2. Att rapportera om pågående rättegångar är förbjudet i alla lägen
3. Att kritisera en myndighets beslut är förbjudet enligt tryckfrihetsförordningen
4. Att publicera uppgifter som är obekväma för en enskild politiker är alltid brottsligt

Hets mot folkgrupp i brottsbalken, till exempel vid missaktning på grund av etniskt ursprung, är en verklig gräns för yttrandefriheten; att kritisera myndigheter, rapportera om rättegångar eller publicera obekväma uppgifter om politiker är däremot skyddat, inte förbjudet. (Brottsbalken (1962:700) 16 kap. 8 §)

35. Vad är en ansvarig utgivares uppgift enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen?

1. Att bestämma vilka journalister som får arbeta på redaktionen
2. Att ensam bära det rättsliga ansvaret för allt publicerat innehåll
3. Att representera staten i mediebolagets styrelse och ledning
4. Att låta en myndighet godkänna innehållet innan det publiceras

Enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen bär den ansvariga utgivaren ensam det rättsliga ansvaret för det publicerade innehållet; utgivaren utses inte av staten och att låta en myndighet godkänna innehåll i förväg vore förbjuden censur. (Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 8 kap.; Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469) 4 kap.)