🕰️ Sveriges moderna historia

1. Vilka näringar var mest drivande under Sveriges industriella genombrott, som ägde rum under senare delen av 1800-talet fram till första världskriget?

1. Skogs-, järn- och verkstadsindustrin
2. Textil- och livsmedelsindustrin
3. Gruv- och stålindustrin i Norrland
4. Sjöfarts- och fiskeindustrin

Skogs-, järn- och verkstadsindustrin var de ledande näringarna under det industriella genombrottet ca 1870–1914. Textil-, gruv- och sjöfartsnäringar fanns men var inte lika centrala för genombrottet. (Nationalencyklopedin (NE.se), uppslagsord 'industriella revolutionen/Sveriges industrialisering'; SO-rummet, 'Det långa 1800-talet')

2. En fabriksarbetare i en svensk sågverks- eller verkstadsstad skulle ha upplevt den mest intensiva perioden av landets industriella genombrott under ungefär vilka år?

1. ca 1750–1800
2. ca 1870–1914
3. ca 1900–1945
4. ca 1945–1970

Det industriella genombrottet i Sverige inföll huvudsakligen ca 1870–1914. Perioderna 1750–1800 och 1945–1970 ligger före respektive efter denna fas. (Nationalencyklopedin (NE.se), uppslagsord 'industriella revolutionen/Sveriges industrialisering'; SO-rummet, 'Det långa 1800-talet')

3. En svensk familj lämnade Sverige för att söka arbete och ett bättre liv i Nordamerika i slutet av 1880-talet. Vilket historiskt sammanhang beskriver detta bäst?

1. De var en del av en mindre utvandring på cirka 100 000 personer under 1900-talets första år
2. De var en del av en statligt organiserad omflyttning till Sveriges norra landsdelar
3. De var en del av den stora utvandringen, som omfattade omkring 1,2 miljoner svenskar ca 1850–1930
4. De var en del av en tillfällig utvandring på några tusen personer under 1700-talet

Mellan ca 1850 och 1930 utvandrade omkring 1,2 miljoner svenskar till Nordamerika, med toppår på 1880-talet. De övriga alternativen beskriver inte denna stora utvandringsrörelse. (SCB, 'Så påverkade utvandringen till Amerika Sveriges befolkning'; Wikipedia 'Emigrationen från Sverige till Nordamerika')

4. Hur många svenskar utvandrade sammanlagt till Nordamerika under perioden ca 1850–1930?

1. ca 600 000
2. ca 2,5 miljoner
3. ca 300 000
4. ca 1,2 miljoner

Omkring 1,2 miljoner svenskar utvandrade till Nordamerika mellan ca 1850 och 1930. De övriga siffrorna är för låga eller för höga jämfört med den faktiska utvandringen. (SCB, 'Så påverkade utvandringen till Amerika Sveriges befolkning'; Wikipedia 'Emigrationen från Sverige till Nordamerika')

5. Vad infördes genom 1901 års härordning?

1. Allmän värnplikt för män, i stället för det gamla indelningsverket
2. Åtta timmars arbetsdag för arbetare inom industrin
3. Obligatorisk folkskola för alla barn i landet
4. Allmän och lika rösträtt för män i riksdagsval

1901 års härordning införde allmän värnplikt för män och avvecklade samtidigt det äldre indelningsverket. De övriga reformerna hörde inte till denna härordning. (Nationalencyklopedin (NE.se), uppslagsord 'värnplikt' / '1901 års härordning')

6. En ung man föddes 1885 och blev vid 20 års ålder inkallad till militärtjänstgöring enligt den ordning som gällde sedan 1901. Vilket äldre system hade denna ordning ersatt?

1. Det gamla skråväsendet
2. Det äldre indelningsverket
3. De medeltida landskapslagarna
4. Den allmänna rösträtten

1901 års härordning avvecklade det äldre indelningsverket och ersatte det med allmän värnplikt. Skråväsendet och landskapslagarna hörde till andra delar av rättsordningen och avskaffades vid andra tillfällen. (Nationalencyklopedin (NE.se), uppslagsord 'värnplikt' / '1901 års härordning')

7. Ungefär hur många arbetare deltog i Storstrejken 1909, en av Sveriges största arbetsmarknadskonflikter?

1. ca 50 000
2. ca 1 miljon
3. ca 300 000
4. ca 100 000

Storstrejken 1909 omfattade omkring 300 000 arbetare. De övriga siffrorna är antingen för låga eller kraftigt överdrivna. (SO-rummet, 'Storstrejken 1909'; Nationalencyklopedin (NE.se))

8. Rösträttsfrågan i Sverige avgjordes i flera steg. Vilket årtal markerar det första riksdagsvalet där kvinnor faktiskt kunde rösta?

1. 1918
2. 1919
3. 1923
4. 1921

Beslutet om allmän och lika rösträtt togs 1919 och bekräftades 1921, men kvinnor röstade första gången i ett riksdagsval i september 1921. 1919 var alltså beslutsåret, inte det år kvinnor faktiskt röstade. (Riksarkivet, 'Om kvinnlig rösträtt i Sverige'; SO-rummet, 'Kvinnlig rösträtt i Sverige')

9. Vilket begrepp lanserades i ett riksdagstal 1928 och blev en central vision för det svenska samhällsbygget, där samhället liknades vid ett gott hem för alla medborgare?

1. Folkhemmet
2. Socialstaten
3. Den svenska modellen
4. Välfärdsstaten

Begreppet 'folkhemmet' lanserades i ett riksdagstal 1928 och blev en central vision för det svenska samhällsbygget. 'Socialstaten', 'den svenska modellen' och 'välfärdsstaten' är besläktade men andra eller senare begrepp. (SO-rummet, 'Folkhemmet'; svenskatal.se, 'Per Albin Hansson: Folkhemstalet')

10. Vad var Saltsjöbadsavtalet, som slöts 1938 mellan arbetsmarknadens parter?

1. Ett avtal mellan Sverige och stormakterna om militär neutralitet
2. Ett avtal mellan arbetsgivare och fackföreningar om fredliga förhandlingar
3. Ett handelsavtal mellan Sverige och Tyskland om järnmalm
4. Ett avtal om allmän och lika rösträtt för kvinnor och män

Saltsjöbadsavtalet 1938 slöts mellan LO och SAF och lade grunden för fredliga förhandlingar på arbetsmarknaden, kärnan i den så kallade svenska modellen. Det handlade varken om handel, rösträtt eller neutralitet. (SO-rummet, 'Saltsjöbadsavtalet'; Nationalencyklopedin (NE.se))

11. Vilken hållning hade Sverige under både första och andra världskriget?

1. Sverige ockuperades av Tyskland under andra världskriget
2. Sverige var allierat med Storbritannien i båda krigen
3. Sverige var neutralt och deltog inte i striderna
4. Sverige var allierat med Tyskland i båda krigen

Sverige stod utanför striderna och var neutralt under både första och andra världskriget (1939–1945). Landet blev varken ockuperat eller allierat med någon av krigsparterna. (SO-rummet, 'Sverige under andra världskriget'; Nationalencyklopedin (NE.se))

12. Vad skiljde Sveriges situation från Norges och Danmarks situation under andra världskriget?

1. Alla tre länder ockuperades av Tyskland under hela kriget
2. Sverige ockuperades av Tyskland, medan Norge och Danmark förblev fria
3. Alla tre länderna lyckades förbli neutrala och opåverkade av kriget
4. Sverige förblev neutralt utan ockupation, medan Norge och Danmark ockuperades

Sverige förblev neutralt och undgick ockupation, medan grannländerna Norge och Danmark ockuperades av Tyskland 1940. De andra alternativen beskriver situationen felaktigt. (SO-rummet, 'Sverige under andra världskriget'; Nationalencyklopedin (NE.se))

13. Under stora delar av andra världskriget transporterades järnmalm från svenska gruvor till Tyskland, trots att Sverige formellt stod utanför kriget. Vad säger detta om den svenska neutralitetspolitiken?

1. Neutraliteten innebar att Sverige inte deltog militärt, men ändå handlade med en krigförande part
2. Neutraliteten upphörde formellt så snart handeln med Tyskland inleddes
3. Sverige bröt sin neutralitet genom att förklara krig mot Storbritannien
4. Neutraliteten krävde ett fullständigt handelsstopp med alla krigförande länder

Sverige förblev formellt neutralt och deltog inte militärt, men bedrev samtidigt handel, bland annat med järnmalm, som gynnade Tyskland. Det innebar inte ett fullständigt handelsstopp eller en formell krigsförklaring. (SO-rummet, 'Sverige under andra världskriget'; Nationalencyklopedin (NE.se))

14. Under en period av andra världskriget tillät Sverige tyska soldater att resa genom svenskt territorium mellan Norge och andra tyskockuperade områden. Hur förhåller sig detta till bilden av Sverige som neutralt under kriget?

1. Neutraliteten gällde enbart handel med Tyskland, inte trupptransporter genom landet
2. Neutraliteten var formell men innehöll praktiska eftergifter till Tyskland
3. Sverige var i praktiken en krigförande part på Nazitysklands sida
4. Sverige bröt sina diplomatiska förbindelser med det ockuperade Norge

Sveriges neutralitet under andra världskriget var formell men innehöll praktiska eftergifter till Tyskland, som transittrafik för tyska soldater. Detta gjorde inte Sverige till en krigförande part. (SO-rummet, 'Sverige under andra världskriget'; Nationalencyklopedin (NE.se))

15. Vad gjorde Sverige för Finland under vinterkriget 1939–1940, samtidigt som landet formellt förblev neutralt?

1. Sverige vägrade att ge något som helst stöd till Finland
2. Sverige ockuperade delar av norra Finland för att skydda landet
3. Sverige skickade frivilliga och materiellt stöd utan att formellt gå med i kriget
4. Sverige förklarade krig mot Sovjetunionen till stöd för Finland

Sverige gav Finland frivilliga och materiellt stöd under vinterkriget utan att formellt bli krigförande part, i linje med den svenska neutralitetspolitiken. Sverige varken ockuperade Finland eller förklarade krig mot Sovjetunionen. (SO-rummet, 'Sverige under andra världskriget'; Nationalencyklopedin (NE.se))

16. Vilket av följande stämmer INTE in på Sveriges hållning under andra världskriget?

1. Sverige tog emot flyktingar från grannländer
2. Sverige förblev neutralt och undvek att delta i striderna
3. Sverige bedrev handel med krigförande länder
4. Sverige förklarade krig mot Tyskland

Sverige förklarade aldrig krig mot Tyskland utan förblev neutralt genom hela kriget. De övriga påståendena stämmer med den svenska neutralitetspolitiken i praktiken. (SO-rummet, 'Sverige under andra världskriget'; Nationalencyklopedin (NE.se))

17. Andra världskriget, då Sverige förblev neutralt, pågick 1939–1945. Hur många år varade kriget?

1. 6 år
2. 5 år
3. 8 år
4. 4 år

Från 1939 till 1945 är det sex år (1945−1939=6). De övriga alternativen är räknefel på ett eller flera år. (SO-rummet, 'Sverige under andra världskriget'; Nationalencyklopedin (NE.se))

18. Mot slutet av andra världskriget genomfördes en räddningsaktion där tusentals fångar fördes från tyska koncentrationsläger till Sverige med bussar, under svensk och internationell ledning. Vad är detta ett exempel på?

1. Sveriges handelsavtal med Nazityskland om fångutväxling
2. Att Sveriges neutrala ställning möjliggjorde humanitära insatser mot krigets slut
3. Sveriges formella krigsdeltagande på de allierades sida
4. Sveriges ockupation av norra Tyskland vid krigsslutet

Sveriges neutrala ställning gjorde det möjligt att genomföra humanitära räddningsinsatser, som transporten av fångar från koncentrationsläger, utan att landet blev krigförande part. Sverige ockuperade inte Tyskland och deltog inte formellt i kriget. (SO-rummet, 'Sverige under andra världskriget'; Nationalencyklopedin (NE.se))

19. När blev Sverige medlem i Europeiska unionen (EU)?

1. 1 juli 1995
2. 1 januari 1994
3. 1 januari 1995
4. 1 januari 1996

Sverige blev medlem i EU den 1 januari 1995, samtidigt som Finland och Österrike. De övriga datumen är felaktiga. (Regeringen.se, 'Sveriges väg till EU-medlemskap')

20. Vilka två andra länder blev medlemmar i EU samtidigt som Sverige, den 1 januari 1995?

1. Norge och Danmark
2. Österrike och Schweiz
3. Finland och Norge
4. Finland och Österrike

Finland och Österrike blev EU-medlemmar samtidigt som Sverige den 1 januari 1995. Norge röstade nej till medlemskap i en egen folkomröstning, och Schweiz har aldrig varit EU-medlem. (Regeringen.se, 'Sveriges väg till EU-medlemskap')

21. Vilket resultat fick den rådgivande folkomröstningen om svenskt EU-medlemskap den 13 november 1994?

1. 52,3 procent röstade ja och 46,8 procent röstade nej
2. 50,0 procent röstade ja och 50,0 procent röstade nej
3. 46,8 procent röstade ja och 52,3 procent röstade nej
4. 55,9 procent röstade ja och 44,1 procent röstade nej

I folkomröstningen den 13 november 1994 röstade 52,3 procent ja och 46,8 procent nej. Att kasta om siffrorna eller ange andra procenttal ger fel resultat. (Wikipedia 'Folkomröstningen om EU-medlemskap i Sverige 1994'; Regeringen.se, 'Sveriges väg till EU-medlemskap')

22. I folkomröstningen om EU-medlemskap 1994 röstade 52,3 procent ja och 46,8 procent nej. Hur stor var skillnaden mellan ja- och nejsidan, i procentenheter?

1. 9,1 procentenheter
2. 5,5 procentenheter
3. 2,5 procentenheter
4. 4,5 procentenheter

Skillnaden är 52,3−46,8=5,5 procentenheter. De övriga svaren beror på räknefel, till exempel att blanda ihop procentenheter med andra jämförelser. (Wikipedia 'Folkomröstningen om EU-medlemskap i Sverige 1994'; Regeringen.se, 'Sveriges väg till EU-medlemskap')

23. En person som var röstberättigad i Sverige 1994 valde att inte delta i folkomröstningen om EU-medlemskap. Givet att valdeltagandet var 83,3 procent, ungefär hur stor andel av de röstberättigade avstod från att rösta, precis som denna person?

1. Ungefär 47 procent
2. Ungefär 8 procent
3. Ungefär 17 procent
4. Ungefär 33 procent

Om valdeltagandet var 83,3 procent avstod ungefär 100−83,3≈17 procent från att rösta. De övriga siffrorna är felaktiga uträkningar av andelen som inte röstade. (Wikipedia 'Folkomröstningen om EU-medlemskap i Sverige 1994')

24. Vilken typ av folkomröstning var 1994 års omröstning om svenskt EU-medlemskap?

1. En kommunal folkomröstning
2. En omröstning enbart bland riksdagens ledamöter
3. En bindande folkomröstning som riksdagen var tvungen att följa
4. En rådgivande folkomröstning

1994 års folkomröstning om EU-medlemskap var rådgivande, vilket innebär att riksdagen formellt fattade det slutliga beslutet. Den var varken kommunal, bindande eller begränsad till riksdagens ledamöter. (Wikipedia 'Folkomröstningen om EU-medlemskap i Sverige 1994'; Regeringen.se, 'Sveriges väg till EU-medlemskap')

25. Efter att folkomröstningen om EU-medlemskap gett ett ja-resultat i november 1994, vad hände därefter innan Sverige formellt blev EU-medlem?

1. Riksdagen fattade det formella beslutet, som trädde i kraft den 1 januari 1995
2. En ny folkomröstning hölls senare för att bekräfta ja-resultatet
3. Medlemskapet sköts upp i tio år för ytterligare statlig utredning
4. Sverige blev automatiskt medlem samma dag som folkomröstningen hölls

Eftersom folkomröstningen var rådgivande fattade riksdagen det formella beslutet om medlemskap, som trädde i kraft den 1 januari 1995. Medlemskapet blev alltså inte automatiskt samma dag som omröstningen. (Regeringen.se, 'Sveriges väg till EU-medlemskap')

26. Vilket av följande stämmer INTE om Sveriges väg till EU-medlemskap?

1. En rådgivande folkomröstning hölls 1994
2. Sverige gick med i EU redan år 1990
3. Sverige blev medlem den 1 januari 1995
4. Finland och Österrike blev medlemmar samtidigt som Sverige

Sverige gick inte med i EU 1990, utan blev medlem den 1 januari 1995 efter en rådgivande folkomröstning 1994. De övriga påståendena stämmer. (Regeringen.se, 'Sveriges väg till EU-medlemskap')

27. Vilka två händelser markerar Sveriges väg till EU-medlemskap, och i vilken ordning inträffade de?

1. Medlemskapet trädde i kraft i november 1994, och folkomröstningen hölls i januari 1995
2. Folkomröstningen hölls i januari 1995, och medlemskapet trädde i kraft ett år senare
3. Den rådgivande folkomröstningen hölls i november 1994, och medlemskapet trädde i kraft i januari 1995
4. Båda händelserna inträffade samma dag i januari 1995

Folkomröstningen hölls den 13 november 1994, och medlemskapet trädde i kraft den 1 januari 1995. De övriga alternativen anger fel ordning eller fel datum. (Regeringen.se, 'Sveriges väg till EU-medlemskap'; Wikipedia 'Folkomröstningen om EU-medlemskap i Sverige 1994')

28. Under den stora utvandringen till Nordamerika, som pågick ungefär mellan åren 1850 och 1930, utvandrade totalt ungefär hur många svenskar?

1. Cirka 300 000 personer
2. Cirka 600 000 personer
3. Cirka 1,2 miljoner personer
4. Cirka 2,5 miljoner personer

Enligt SCB utvandrade ungefär 1,2 miljoner svenskar till Nordamerika mellan 1850 och 1930. De övriga siffrorna är för låga eller för höga jämfört med den faktiska omfattningen. (SCB, 'Så påverkade utvandringen till Amerika Sveriges befolkning')

29. Vilket decennium hade flest utvandrare från Sverige till Amerika under den stora utvandringsperioden?

1. 1850-talet
2. 1870-talet
3. 1890-talet
4. 1880-talet

Utvandringen till Amerika nådde sin topp under 1880-talet. Under 1890-talet minskade den tillfälligt innan en ny våg kom kring sekelskiftet, och den upphörde nästan helt på 1920-talet. (SCB, 'Så påverkade utvandringen till Amerika Sveriges befolkning'; Wikipedia 'Emigrationen från Sverige till Nordamerika')

30. En jordbrukarfamilj i Norrland hade under flera år i rad förlorat sin skörd på grund av missväxt, och gården var för liten för att delas mellan alla barnen. Vilken var den viktigaste anledningen för denna typ av familjer att utvandra till Amerika?

1. Brist på jord och återkommande missväxt
2. Förbud mot att tillhöra en frikyrkoförsamling
3. Skyldighet att göra värnplikt i ett annat land
4. Höga skatter på jordbruksmaskiner

Jordbrist och återkommande missväxt, bland annat de svåra nödåren på 1860-talet, var en av de viktigaste orsakerna till utvandringen. Religiöst förtryck var en annan viktig orsak, men passar inte in på det beskrivna scenariot. (SO-rummet, 'Utvandringen till Amerika'; SCB, 'Så påverkade utvandringen till Amerika Sveriges befolkning')

31. Vilken var en viktig religiös orsak till att en del svenskar utvandrade till Amerika under andra hälften av 1800-talet?

1. De ville bli medlemmar i den svenska statskyrkan
2. De ville slippa restriktioner mot att tillhöra en frikyrka
3. De ville sprida statskyrkans lära utomlands
4. De ville undvika att fira kristna högtider

Många frikyrkomedlemmar mötte restriktioner och förtryck i Sverige på grund av statskyrkans särställning, vilket fick dem att söka religionsfrihet i Amerika. (SO-rummet, 'Utvandringen till Amerika')

32. Vad var en viktig anledning till att många svenska utvandrare bosatte sig i den amerikanska Mellanvästern, till exempel i delstater som Minnesota?

1. Möjligheten att få billig eller fri jordbruksmark
2. Löfte om automatiskt medborgarskap vid ankomst
3. Möjligheten att arbeta kostnadsfritt i gruvindustrin
4. Ett betydligt varmare klimat än i Sverige

Möjligheten att skaffa egen jordbruksmark till låg kostnad var en stark lockelse, särskilt i trakter med ett klimat som liknade det svenska. Amerikanskt medborgarskap krävde en egen ansökningsprocess och gavs inte automatiskt vid ankomst. (SO-rummet, 'Utvandringen till Amerika')

33. Vilken amerikansk lag gjorde det möjligt för nybyggare, inklusive invandrare som avsåg att bli medborgare, att få äganderätt till mark efter att ha brukat den under en tid?

1. Naturalization Act
2. Homestead Act
3. Immigration Act
4. Land Ordinance Act

Homestead Act gav nybyggare rätt att få äganderätt till mark om de brukade den under en bestämd tid, vilket lockade många svenska utvandrare. Naturalization Act och Immigration Act rörde istället medborgarskap respektive invandringskvoter. (SO-rummet, 'Utvandringen till Amerika'; allmän amerikansk historia)

34. En familj från Dalarna skulle på 1880-talet resa till Amerika. Från vilken svensk hamnstad avgick de flesta sådana resor till Amerika under utvandringsperioden?

1. Karlskrona
2. Sundsvall
3. Göteborg
4. Malmö

Göteborg var den viktigaste svenska utresehamnen för utvandrare på väg till Amerika under den stora utvandringsperioden. (SO-rummet, 'Utvandringen till Amerika')

35. En ung man i Sverige läste ett brev från en släkting som redan bosatt sig i Amerika. Brevet beskrev goda arbetsmöjligheter och billig mark och uppmuntrade honom att också utvandra. Vad kallades denna typ av brev, som var vanliga under utvandringstiden och som fick fler att resa?

1. Resepass
2. Emigrationsintyg
3. Kolonibrev
4. Amerikabrev

Så kallade amerikabrev från redan utvandrade släktingar och vänner beskrev livet i Amerika och fick många fler att bestämma sig för att utvandra, en så kallad kedjeutvandring. (SO-rummet, 'Utvandringen till Amerika')