🏛️ Så styrs Sverige

1. Hur många ledamöter har den svenska riksdagen?

1. 289 ledamöter
2. 310 ledamöter
3. 349 ledamöter
4. 400 ledamöter

Riksdagen består av en kammare med 349 ledamöter, enligt regeringsformen 3 kap. 2 §. De andra talen är inte det fastställda antalet. (Regeringsformen (1974:152) 3 kap. 2 §)

2. Vad är riksdagens huvudsakliga uppgifter enligt regeringsformen?

1. Att stifta lagar, besluta om skatt och bestämma statsbudgeten
2. Att döma i tvister och brottmål mellan enskilda
3. Att utse Sveriges statschef inför varje mandatperiod
4. Att sköta den löpande förvaltningen av statliga myndigheter

Riksdagen är folkets främsta företrädare och stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel ska användas (RF 1 kap. 4 §). Att döma är domstolarnas uppgift, och statschefen ärver sin post i stället för att utses av riksdagen. (Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 4 §)

3. Hur ofta hålls ordinarie val till riksdagen?

1. Vart tredje år
2. Vart fjärde år
3. Vart femte år
4. Vart sjätte år

Ordinarie riksdagsval hålls vart fjärde år, enligt regeringsformen 3 kap. 3 §. (Regeringsformen (1974:152) 3 kap. 3 §)

4. Vilket datum infaller valdagen till riksdagen normalt?

1. Den första söndagen i september
2. Den sista söndagen i augusti
3. Den tredje söndagen i september
4. Den andra söndagen i september

Valdagen är den andra söndagen i september, enligt regeringsformen 3 kap. 3 § och vallagen 1 kap. 3 §. (Regeringsformen (1974:152) 3 kap. 3 § samt vallagen (2005:837) 1 kap. 3 §)

5. En kvinna är svensk medborgare och fyller 18 år samma dag som valdagen till riksdagen. Hon flyttade utomlands för flera år sedan och är inte längre folkbokförd i Sverige, men hon var folkbokförd här som barn. Har hon rösträtt i riksdagsvalet?

1. Ja, eftersom hon är svensk medborgare, fyller 18 senast på valdagen och tidigare varit folkbokförd i Sverige
2. Nej, eftersom hon måste vara folkbokförd i Sverige på själva valdagen för att få rösträtt
3. Nej, eftersom rösträtt bara gäller den som har fyllt 18 år minst ett år före valdagen
4. Ja, men endast om hon anmäler flytt tillbaka och blir folkbokförd i Sverige innan valdagen

Rösträtt kräver svenskt medborgarskap, att man senast på valdagen fyller 18 år och att man är eller någon gång har varit folkbokförd i Sverige – aktuell folkbokföring krävs inte (RF 3 kap. 4 §). (Regeringsformen (1974:152) 3 kap. 4 §)

6. Vilka tre villkor måste vara uppfyllda för att en person ska ha rösträtt i ett riksdagsval?

1. Svenskt medborgarskap, lägst 18 år på valdagen och ett giltigt permanent uppehållstillstånd
2. Folkbokföring i Sverige, lägst 20 år på valdagen och ett godkänt medborgarskapsprov
3. Svenskt medborgarskap, lägst 18 år på valdagen och är eller har varit folkbokförd i Sverige
4. Svenskt medborgarskap, lägst 16 år på valdagen och fast bosättning i landet de senaste fem åren

Enligt regeringsformen 3 kap. 4 § krävs svenskt medborgarskap, att man fyller 18 år senast på valdagen samt att man är eller har varit folkbokförd i Sverige. (Regeringsformen (1974:152) 3 kap. 4 §)

7. Ett parti fick 3,5 procent av rösterna i hela landet vid ett riksdagsval, men 13 procent av rösterna i en av valkretsarna. Vad gäller enligt reglerna om mandatfördelning?

1. Partiet är helt uteslutet från mandatfördelningen eftersom det inte nått 4 procent i hela landet
2. Partiet får delta i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i just den valkretsen, eftersom det där fått minst 12 procent
3. Partiet får delta i fördelningen av samtliga riksdagens mandat, eftersom 12 procent i en valkrets räcker för hela landet
4. Partiet utesluts eftersom gränsen för en enskild valkrets är 15 procent och inte 12 procent

Ett parti som inte når 4 procent i hela landet kan ändå få delta i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i en valkrets där det fått minst 12 procent av rösterna – men inte i fördelningen av alla riksdagens mandat (RF 3 kap. 7 §). (Regeringsformen (1974:152) 3 kap. 7 §)

8. Ett parti fick 3 procent av rösterna i hela landet vid ett riksdagsval och nådde inte heller minst 12 procent i någon enskild valkrets. Får partiet mandat i riksdagen?

1. Ja, eftersom partiet fick fler röster än flera andra mindre partier i riksdagsvalet
2. Nej, men partiet tilldelas ett utjämningsmandat som kompensation vid nästa val
3. Ja, eftersom alla partier som ställer upp i valet garanteras minst ett mandat
4. Nej, partiet klarar varken riksspärren på 4 procent eller 12 procent i en valkrets

Utan att nå 4 procent i hela landet eller 12 procent i någon valkrets får ett parti inte delta i mandatfördelningen alls (RF 3 kap. 7 §). (Regeringsformen (1974:152) 3 kap. 7 §)

9. Vad händer om en riksdagsledamot inte kan delta i riksdagens arbete under en period?

1. Ledamotens ersättare träder in
2. Talmannen utser en tillfällig ledamot
3. Platsen förblir tom tills ledamoten är tillbaka
4. Regeringen utser en ersättare

För varje riksdagsledamot finns en ersättare som kan träda in, enligt regeringsformen 3 kap. 2 §. (Regeringsformen (1974:152) 3 kap. 2 §)

10. Enligt regeringsformen ska den svenska folkstyrelsen förverkligas genom vilket statsskick?

1. Ett direktdemokratiskt statsskick utan folkvalda företrädare
2. Ett federalt statsskick med självständiga delstater
3. Ett representativt och parlamentariskt statsskick samt kommunal självstyrelse
4. Ett statsskick där domstolarna utser riksdagens ledamöter

Folkstyrelsen förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse (RF 1 kap. 1 §). (Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 1 §)

11. En kommun vill att en ny skatteregel som ska gälla i hela landet ska börja gälla. Vilket organ har befogenhet att besluta om en sådan lag?

1. Kommunfullmäktige, eftersom kommuner har egen beskattningsrätt
2. Regeringen, eftersom den ansvarar för den löpande förvaltningen
3. Skatteverket, eftersom myndigheten administrerar alla skatter i landet
4. Riksdagen, eftersom den stiftar lag och beslutar om skatt till staten

Det är riksdagen som stiftar lag och beslutar om skatt till staten (RF 1 kap. 4 §); kommunernas beskattningsrätt gäller bara den egna kommunala verksamheten. (Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 4 §)

12. Vilket av följande INGÅR INTE i riksdagens uppgifter enligt regeringsformen?

1. Att döma i enskilda brottmål och tvister
2. Att stifta lag
3. Att besluta om skatt till staten
4. Att bestämma hur statens medel ska användas

Att döma i enskilda mål är domstolarnas uppgift, inte riksdagens. Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt och statsbudget (RF 1 kap. 4 §), medan domstolarna dömer självständigt (RF 11 kap. 3 §). (Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 4 § och 11 kap. 3 §)

13. Hur många regioner är Sverige indelat i?

1. 20 regioner
2. 25 regioner
3. 21 regioner
4. 290 regioner

Sverige är indelat i 21 regioner. Talet 290 avser i stället antalet kommuner. (Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), skr.se; kommunallagen (2017:725) 1 kap.)

14. En person blir akut sjuk och behöver läggas in på sjukhus. Vilken samhällsnivå ansvarar för att sjukhusvården finns tillgänglig?

1. Kommunen
2. Regionen
3. Länsstyrelsen
4. Staten genom Socialstyrelsen

Regionerna ansvarar för hälso- och sjukvård, däribland sjukhusvård, enligt hälso- och sjukvårdslagen. (Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) 2 kap.; Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), skr.se)

15. En invånare vill resa kollektivt mellan två orter inom samma län. Vem organiserar denna kollektivtrafik tillsammans med länets kommuner?

1. Länsstyrelsen
2. Staten genom Trafikverket
3. Polismyndigheten
4. Regionen

Regionerna ansvarar tillsammans med kommunerna för den regionala kollektivtrafiken. (Lag (2010:1065) om kollektivtrafik; Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), skr.se)

16. Utöver hälso- och sjukvård, vilket ansvarsområde hör också till regionerna?

1. Regional utveckling och tillväxtfrågor
2. Grundskoleundervisning
3. Socialtjänst och äldreomsorg
4. Vatten- och avloppsförsörjning

Regionerna har även ansvar för regionala utvecklings- och tillväxtfrågor. Skola, socialtjänst och VA-försörjning är i stället kommunala uppgifter. (Lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar; Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), skr.se)

17. En familj flyttar till en ny ort. De ska dels skriva in sitt barn i grundskolan, dels boka en tid på en vårdcentral för barnets vaccinationer. Vilket påstående om ansvarsfördelningen är korrekt?

1. Regionen ansvarar för både grundskolan och vårdcentralen, eftersom regionen har det samlade välfärdsansvaret
2. Kommunen ansvarar för både grundskolan och vårdcentralen, eftersom kommunen är den mest lokala nivån
3. Kommunen ansvarar för grundskolan och regionen ansvarar för hälso- och sjukvården, inklusive vårdcentralen
4. Staten ansvarar för grundskolan medan kommunen ansvarar för vårdcentralen

Kommunen ansvarar för grundskolan och regionen för hälso- och sjukvården, till exempel vårdcentraler. Ansvaret delas mellan nivåerna och ligger inte samlat hos en enda av dem. (Kommunallagen (2017:725) 1 kap.; Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) 2 kap.)

18. Vem fattar de högsta besluten i en region?

1. En regionchef utsedd av regeringen
2. Ett direktvalt regionfullmäktige
3. Länsstyrelsens landshövding
4. Ett utskott inom riksdagen

Regioner styrs av ett direktvalt fullmäktige, precis som kommuner. Landshövdingen leder i stället länsstyrelsen, en statlig myndighet. (Kommunallagen (2017:725) 1 kap.; Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), skr.se)

19. När hålls val till regionfullmäktige?

1. Vart tredje år, ett år efter riksdagsvalet
2. Vart femte år, samtidigt som EU-valet
3. Vartannat år, som en del av ett mellanval
4. Vart fjärde år, samtidigt som riksdagsvalet

Regionfullmäktige väljs vart fjärde år, samtidigt som riksdagsvalet och kommunfullmäktigevalet. (Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), skr.se; kommunallagen (2017:725) 1 kap.)

20. Hur finansierar regionerna huvuddelen av sin verksamhet?

1. Genom egen beskattningsrätt (regionskatt) och statsbidrag
2. Enbart genom bidrag från länets kommuner
3. Enbart genom avgifter som patienterna betalar vid vårdbesök
4. Genom årliga lån från Riksbanken

Regioner, liksom kommuner, har egen beskattningsrätt för att finansiera sina uppgifter, vilket kompletteras med statsbidrag. (Regeringsformen (1974:152) 14 kap. 1 §; Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), skr.se)

21. Vilket av följande ansvarsområden ligger INTE hos regionerna utan hos kommunerna?

1. Hälso- och sjukvård på sjukhus
2. Kollektivtrafik i länet
3. Socialtjänst och äldreomsorg
4. Regional utveckling

Socialtjänst och äldreomsorg är kommunala uppgifter, medan sjukhusvård, kollektivtrafik och regional utveckling hör till regionernas ansvarsområden. (Kommunallagen (2017:725) 1 kap.; Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) 2 kap.; Lag (2010:1065) om kollektivtrafik)

22. Vilken uppgift har riksdagen enligt regeringsformen, utöver att stifta lag?

1. Att besluta om skatt till staten
2. Att döma i tvister mellan enskilda
3. Att sluta handelsavtal med andra länder
4. Att leda den dagliga statsförvaltningen

Enligt regeringsformen 1 kap. 4 § stiftar riksdagen lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel ska användas. Att döma tvister är domstolarnas uppgift, inte riksdagens. (Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 4 §)

23. Regeringen vill höja en statlig skatt för att finansiera en ny reform. Vad krävs för att skattehöjningen ska bli gällande?

1. Att Skatteverket godkänner den nya skattenivån
2. Att riksdagen fattar beslut om skattehöjningen
3. Att regeringen beslutar om den genom en egen förordning
4. Att samtliga kommuner samtycker till förslaget

Det är riksdagen, inte regeringen eller Skatteverket, som beslutar om skatt till staten enligt regeringsformen 1 kap. 4 §. Regeringen kan lägga fram förslag, men det slutliga beslutet fattas av riksdagen. (Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 4 §)

24. Riksdagen bestämmer hur statens medel ska användas. Vad kallas detta årliga beslut?

1. Regleringsbrevet
2. Finansplanen
3. Statsbudgeten
4. Årsredovisningen

Riksdagens beslut om hur statens medel ska användas kallas statsbudgeten (regeringsformen 1 kap. 4 §). Regleringsbrev är i stället styrdokument som regeringen riktar till enskilda myndigheter. (Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 4 §)

25. Vilket organ beslutar om statsbudgeten, det vill säga hur statens medel ska användas?

1. Finansdepartementet
2. Riksrevisionen
3. Regeringen
4. Riksdagen

Enligt regeringsformen 1 kap. 4 § är det riksdagen som bestämmer hur statens medel ska användas genom statsbudgeten. Regeringen förbereder förslaget, men beslutet fattas av riksdagen. (Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 4 §)

26. Vilket av följande INGÅR INTE bland riksdagens uppgifter enligt regeringsformen?

1. Att stifta lag
2. Att besluta om skatt till staten
3. Att döma i enskilda tvistemål
4. Att bestämma hur statens medel ska användas

Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt och bestämmer statsbudgeten (regeringsformen 1 kap. 4 §). Att döma i tvistemål är domstolarnas uppgift, inte riksdagens. (Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 4 §)

27. Vad innebär det att Sverige har ett parlamentariskt statsskick?

1. Att regeringen är ansvarig inför riksdagen och måste ha dess stöd
2. Att kungen utser regeringen efter eget val
3. Att domstolarna kontrollerar regeringens politiska beslut
4. Att kommunerna utser landets statsminister

Enligt regeringsformen 1 kap. 6 § styr regeringen riket och är ansvarig inför riksdagen, vilket är kärnan i parlamentarismen. Kungen har idag ingen roll i regeringsbildningen. (Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 6 §)

28. Vilket riksdagsutskott har till uppgift att granska statsrådens tjänsteutövning och hur regeringsärenden handläggs?

1. Finansutskottet
2. Justitieutskottet
3. Konstitutionsutskottet
4. Skatteutskottet

Konstitutionsutskottet (KU) ska granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning (regeringsformen 13 kap. 1 §). De övriga utskotten hanterar andra sakområden. (Regeringsformen (1974:152) 13 kap. 1 §)

29. Ett statsråd misstänks ha brutit mot reglerna för sin tjänsteutövning i regeringsarbetet. Vilket organ granskar i första hand detta enligt regeringsformen?

1. Konstitutionsutskottet
2. Justitieombudsmannen
3. Riksrevisionen
4. Högsta domstolen

Det är konstitutionsutskottet som enligt regeringsformen 13 kap. 1 § granskar statsrådens tjänsteutövning, medan JO:s tillsyn framför allt gäller myndigheter och domstolar i övrigt. (Regeringsformen (1974:152) 13 kap. 1 §)

30. Vad kan riksdagen göra om den anser att ett statsråd inte längre har riksdagens förtroende?

1. Be kungen avsätta statsrådet
2. Rösta för en misstroendeförklaring
3. Överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen
4. Utlysa nyval till kommunfullmäktige

Riksdagen kan förklara att ett statsråd inte har dess förtroende genom en misstroendeförklaring (regeringsformen 13 kap. 4 §). Kungen och domstolarna har ingen sådan roll. (Regeringsformen (1974:152) 13 kap. 4 §)

31. En grupp om 30 riksdagsledamöter vill väcka ett yrkande om misstroendeförklaring mot ett statsråd. Räcker antalet ledamöter för att yrkandet ska kunna väckas?

1. Nej, eftersom minst 35 ledamöter krävs för att väcka yrkandet
2. Ja, eftersom det räcker med minst 25 ledamöter
3. Nej, eftersom hela riksdagen måste stå bakom yrkandet
4. Ja, eftersom en enda ledamot räcker för att väcka yrkandet

Ett yrkande om misstroendeförklaring måste väckas av minst 35 riksdagsledamöter (regeringsformen 13 kap. 4 §), så 30 ledamöter räcker inte. (Regeringsformen (1974:152) 13 kap. 4 §)

32. Ett korrekt väckt yrkande om misstroendeförklaring mot ett statsråd ska avgöras genom omröstning i riksdagen. Vad krävs för att yrkandet ska antas?

1. En majoritet av de ledamöter som är närvarande vid omröstningen
2. Minst en tredjedel av riksdagens samtliga ledamöter
3. Fler än hälften av riksdagens samtliga ledamöter
4. Minst två tredjedelars majoritet av de röstande

En misstroendeförklaring antas om fler än hälften av riksdagens samtliga ledamöter (minst 175) röstar för den, inte bara en majoritet av de närvarande (regeringsformen 13 kap. 4 §). Två tredjedelars majoritet är inte den regel som gäller för detta beslut. (Regeringsformen (1974:152) 13 kap. 4 §)

33. Vem lämnar förslag till riksdagen på vem som ska bli ny statsminister?

1. Talmannen
2. Kungen
3. Konstitutionsutskottet
4. Den avgående regeringen

Talmannen lämnar förslag till riksdagen på statsminister efter samråd med partigrupperna (regeringsformen 6 kap. 4 §). Kungen saknar idag denna roll. (Regeringsformen (1974:152) 6 kap. 4 §)

34. Talmannen har föreslagit en person som ny statsminister och riksdagen ska rösta om förslaget. Vad krävs för att förslaget ska förkastas?

1. Att en majoritet röstar för en annan namngiven kandidat
2. Att minst en tredjedel av ledamöterna reserverar sig mot förslaget
3. Att fler än hälften av riksdagens ledamöter röstar emot förslaget
4. Att talmannen själv väljer att dra tillbaka förslaget

Enligt den negativa parlamentarismen (regeringsformen 6 kap. 4 §) är förslaget godkänt om inte mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar emot det. Det krävs alltså inte en majoritet FÖR förslaget, bara att inte fler än hälften är emot. (Regeringsformen (1974:152) 6 kap. 4 §)

35. Vem väljer Sveriges justitieombudsmän (JO)?

1. Regeringen
2. Kungen
3. Riksdagen
4. Högsta domstolen

Riksdagen väljer en eller flera justitieombudsmän (regeringsformen 13 kap. 6 §). Det är en vanlig missuppfattning att JO utses av regeringen, vilket i stället gäller Justitiekanslern (JK). (Regeringsformen (1974:152) 13 kap. 6 §)