🤝 Mänskliga rättigheter

1. När antogs FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna av FN:s generalförsamling?

1. 1945
2. 1948
3. 1966
4. 1950

Förklaringen antogs den 10 december 1948. 1945 är året FN bildades, 1950 är året Europakonventionen undertecknades och 1966 är året FN:s konventioner om medborgerliga respektive ekonomiska rättigheter antogs. (FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948), FN:s generalförsamling res. 217 A (III))

2. Vilket FN-organ antog 1948 den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna?

1. FN:s generalförsamling
2. FN:s säkerhetsråd
3. Internationella domstolen
4. FN:s råd för mänskliga rättigheter

Det var FN:s generalförsamling som antog förklaringen 1948. Säkerhetsrådet och Internationella domstolen har andra uppgifter, och rådet för mänskliga rättigheter bildades först långt senare. (FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948), FN:s generalförsamling res. 217 A (III))

3. Vilket datum uppmärksammas varje år internationellt till minne av att FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs?

1. 8 mars
2. 24 oktober
3. 10 december
4. 20 november

Förklaringen antogs den 10 december 1948, vilket sedan firas som internationella dagen för de mänskliga rättigheterna. 8 mars är kvinnodagen, 24 oktober är FN-dagen och 20 november är barnkonventionens dag. (FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948))

4. Sedan år 1995 gäller Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna som svensk lag. Vad innebär detta i praktiken?

1. Konventionen är enbart en politisk rekommendation utan bindande verkan i Sverige
2. Domstolar och myndigheter ska tillämpa konventionens rättigheter direkt, som annan svensk lag
3. Konventionen ersätter regeringsformen som Sveriges viktigaste och främsta grundlag
4. Konventionen gäller enbart i domstolsmål som rör utländska medborgares brott

Genom lag (1994:1219) inkorporerades Europakonventionen, som ska tillämpas direkt av domstolar och myndigheter på samma sätt som annan svensk lag. Regeringsformen förblir grundlag och konventionen gäller alla i Sverige. (Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna)

5. I vilken av Sveriges grundlagar finns det kapitel som samlar medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter, till exempel yttrandefrihet och religionsfrihet?

1. Regeringsformen
2. Successionsordningen
3. Yttrandefrihetsgrundlagen
4. Tryckfrihetsförordningen

Regeringsformens andra kapitel innehåller den samlade katalogen över grundläggande fri- och rättigheter. Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är också grundlagar men reglerar specifikt tryck- respektive yttrandefriheten i vissa medier. (Regeringsformen (1974:152) 2 kap.)

6. En kommun planerar en regel som skulle innebära att invånare med viss hudfärg får sämre möjlighet att få en hyresbostad. Vilken grundlagsbestämmelse slår fast att det allmänna särskilt ska motverka just denna typ av diskriminering?

1. Diskrimineringslagen 1 kap. 1 §
2. Regeringsformen 2 kap. 1 §
3. Regeringsformen 1 kap. 2 §
4. Brottsbalken 16 kap. 8 §

Regeringsformen 1 kap. 2 § slår fast alla människors lika värde och att det allmänna särskilt ska motverka diskriminering på grund av bland annat kön, hudfärg och sexuell läggning. Diskrimineringslagen är vanlig lag, inte grundlag. (Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 2 §)

7. Sedan vilket år gäller FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) som svensk lag?

1. 1990
2. 2020
3. 2010
4. 2015

Barnkonventionen blev svensk lag den 1 januari 2020 genom lag (2018:1197). Sverige ratificerade konventionen redan 1990, men det gjorde den inte automatiskt till direkt tillämplig svensk lag. (Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter)

8. Vad är den viktigaste skillnaden mellan att Sverige har "ratificerat" en internationell konvention om mänskliga rättigheter och att konventionen "gäller som svensk lag"?

1. Ratificering sker genom en folkomröstning, medan lagstatus beslutas av regeringen ensam utan riksdagens medverkan
2. Ratificering gäller enbart för EU-rättsakter, medan lagstatus enbart gäller konventioner som beslutats inom FN
3. Ratificering och lagstatus har i Sverige alltid exakt samma rättsliga verkan för enskilda personer
4. Ratificering binder Sverige folkrättsligt, medan lagstatus krävs för att domstolar direkt ska kunna tillämpa konventionens text

Sverige tillämpar en dualistisk princip: en ratificerad konvention binder staten folkrättsligt, men måste särskilt införlivas som lag - som skett med Europakonventionen och barnkonventionen - för att domstolar ska kunna tillämpa den direkt. (Lag (1994:1219); Lag (2018:1197))

9. Vilket årtal hölls det första riksdagsvalet där kvinnor i Sverige både kunde rösta och bli invalda i riksdagen?

1. 1971
2. 1938
3. 1919
4. 1921

Det första riksdagsvalet med kvinnlig rösträtt och valbarhet hölls 1921. Riksdagsbeslutet som gav kvinnor rösträtt togs 1919, medan 1971 var året för en senare reform (enkammarriksdagen). (Sveriges riksdag, historik om kvinnlig rösträtt (1919/1921))

10. Hur många diskrimineringsgrunder skyddas enligt diskrimineringslagen?

1. Fem
2. Sex
3. Sju
4. Åtta

Diskrimineringslagen skyddar mot diskriminering på sju grunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. (Diskrimineringslag (2008:567) 1 kap. 5 §)

11. Vilket av följande räknas INTE som en diskrimineringsgrund enligt diskrimineringslagen?

1. Civilstånd
2. Ålder
3. Sexuell läggning
4. Etnisk tillhörighet

Civilstånd är inte en av de sju diskrimineringsgrunderna. Ålder, sexuell läggning och etnisk tillhörighet är däremot tre av de sju grunderna. (Diskrimineringslag (2008:567) 1 kap. 5 §)

12. Vad kallas den diskrimineringsgrund som skyddar personer vars könsidentitet eller könsuttryck, till exempel som transperson, inte stämmer överens med det kön de tilldelades vid födseln?

1. Etnisk tillhörighet
2. Sexuell läggning
3. Kön
4. Könsöverskridande identitet eller uttryck

Könsöverskridande identitet eller uttryck är en egen diskrimineringsgrund som skiljer sig från grunderna "kön" och "sexuell läggning". (Diskrimineringslag (2008:567) 1 kap. 5 §)

13. En arbetsgivare nekar en i övrigt kvalificerad sökande en anställning enbart för att personen använder rullstol, trots att arbetsuppgifterna utan svårighet går att anpassa. Vilken diskrimineringsgrund handlar detta främst om?

1. Ålder
2. Funktionsnedsättning
3. Etnisk tillhörighet
4. Sexuell läggning

Att neka anställning på grund av att personen använder rullstol är diskriminering på grund av funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen. (Diskrimineringslag (2008:567) 1 kap. 5 §)

14. Hur många olika former av diskriminering, till exempel direkt diskriminering och trakasserier, förbjuds enligt diskrimineringslagen?

1. Sex
2. Fyra
3. Fem
4. Sju

Diskrimineringslagen förbjuder sex former av diskriminering: direkt diskriminering, indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera. (Diskrimineringslag (2008:567) 1 kap.; DO, "Sex former av diskriminering")

15. En arbetsgivare kräver att alla sökande till ett kontorsjobb ska vara minst 190 centimeter långa, trots att kroppslängd saknar betydelse för arbetsuppgifterna. Kravet gör att betydligt färre kvinnor än män klarar av att söka tjänsten. Vilken form av diskriminering handlar detta främst om?

1. Direkt diskriminering
2. Bristande tillgänglighet
3. Trakasserier
4. Indirekt diskriminering

Ett till synes neutralt krav som i praktiken missgynnar en grupp som skyddas av en diskrimineringsgrund, här kön, är ett exempel på indirekt diskriminering, till skillnad från direkt diskriminering som är öppen särbehandling. (Diskrimineringslag (2008:567) 1 kap.)

16. En butik saknar ramp till entrén och vägrar vidta enkla och rimliga åtgärder för att en rullstolsburen kund ska kunna ta sig in i lokalen. Vilken form av diskriminering enligt diskrimineringslagen är detta ett exempel på?

1. Instruktioner att diskriminera
2. Indirekt diskriminering
3. Bristande tillgänglighet
4. Trakasserier

Att inte vidta skäliga tillgänglighetsåtgärder för en person med funktionsnedsättning räknas som bristande tillgänglighet, en egen form av diskriminering som skiljer sig från indirekt diskriminering, vilken handlar om neutrala regler snarare än fysiska hinder. (Diskrimineringslag (2008:567) 1 kap.; DO, "Sex former av diskriminering")

17. Vilken statlig myndighet har till uppgift att övervaka att diskrimineringslagen följs i Sverige?

1. Diskrimineringsombudsmannen (DO)
2. Barnombudsmannen (BO)
3. Jämställdhetsmyndigheten
4. Arbetsmiljöverket

Diskrimineringsombudsmannen (DO) är den myndighet som utövar tillsyn över diskrimineringslagen. De övriga myndigheterna har andra, näraliggande men skilda uppdrag. (Lag (2008:568) om Diskrimineringsombudsmannen)

18. Vad kännetecknar "sexuella trakasserier" som form av diskriminering enligt diskrimineringslagen?

1. Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet
2. Ett brott som endast räknas som diskriminering om det innebär fysisk beröring
3. En form av diskriminering som enbart kan drabba kvinnor
4. Ett uppträdande kopplat till en diskrimineringsgrund men helt utan sexuell koppling

Sexuella trakasserier definieras som ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet; det kräver inte fysisk beröring och kan drabba vem som helst, oavsett kön. (Diskrimineringslag (2008:567) 1 kap.; DO, "Sex former av diskriminering")

19. Vilket år infördes hedersförtryck som ett eget brott i brottsbalken?

1. 2018
2. 2014
3. 2022
4. 2020

Hedersförtryck blev ett eget brott i brottsbalken den 1 juni 2022. Barnäktenskapsbrottet infördes två år tidigare, 2020, vilket är en närliggande men felaktig siffra här. (Brottsbalken (1962:700) 4 kap. 4 e §; prop. 2021/22:138)

20. Vilken straffskala gäller för brottet hedersförtryck enligt brottsbalken?

1. Fängelse i lägst ett och högst sex år
2. Böter eller fängelse i högst ett år
3. Fängelse i lägst sex månader och högst fyra år
4. Fängelse i högst två år

Hedersförtryck kan ge fängelse i lägst ett och högst sex år. De övriga strafftiderna är felaktiga och liknar straffskalor för andra, näraliggande brott. (Brottsbalken (1962:700) 4 kap. 4 e §)

21. En 16-åring berättar för sin lärare att familjen planerar att gifta bort henne med en vuxen man under sommarlovet, mot hennes vilja. Vilket brott i brottsbalken är mest relevant att uppmärksamma i denna situation?

1. Grov fridskränkning
2. Barnäktenskapsbrott
3. Olaga hot
4. Könsstympning

Att förmå eller tillåta att ett barn under 18 år gifter sig utgör barnäktenskapsbrott, infört den 1 juli 2020. De övriga brotten beskriver inte specifikt denna situation. (Brottsbalken (1962:700) 4 kap. 4 c §; prop. 2019/20:131)

22. Sedan vilket år är könsstympning av kvinnor och flickor förbjudet enligt en särskild svensk lag?

1. 1975
2. 1998
3. 2010
4. 1982

Könsstympning av kvinnor har varit förbjudet i Sverige sedan 1982, genom lag (1982:316). De andra årtalen är felaktiga men ligger inom en rimlig tidsram för lagstiftning på området. (Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor)

23. En vuxen kvinna uppger att hon frivilligt samtyckt till ett ingrepp som innebär könsstympning. Vad gäller enligt svensk lag?

1. Ingreppet är tillåtet om det utförs av behörig sjukvårdspersonal
2. Ingreppet är förbjudet även om personen har lämnat sitt samtycke
3. Ingreppet är endast förbjudet om personen är under 18 år
4. Ingreppet är tillåtet eftersom vuxna själva får bestämma över sin kropp

Förbudet mot könsstympning gäller oavsett samtycke - ingreppet är alltid förbjudet i Sverige, även för vuxna som själva samtyckt eller om det skulle utföras av sjukvårdspersonal. (Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor)

24. Vilken straffskala gäller om ett brott mot lagen om könsstympning av kvinnor bedöms som grovt?

1. Fängelse i högst fyra år
2. Fängelse i lägst två och högst sex år
3. Livstids fängelse
4. Fängelse i lägst fem och högst tio år

Om brottet är grovt är straffskalan fängelse i lägst fem och högst tio år. Fängelse i lägst två och högst sex år gäller istället för brott som inte bedöms som grova. (Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor, 2 §)

25. Vad innebär brottet äktenskapstvång enligt brottsbalken?

1. Att vägra samtycka till ett äktenskap som familjen har planerat och föreslagit
2. Att skilja sig från sin make eller maka mot den andra partens vilja
3. Att genom olaga tvång eller utnyttjande av någons utsatthet förmå personen att ingå äktenskap
4. Att gifta sig utomlands utan svenska myndigheters godkännande eller tillstånd

Äktenskapstvång innebär att med olaga tvång eller genom att utnyttja någons utsatthet förmå personen att ingå äktenskap, vilket även omfattar äktenskapsliknande förbindelser. De övriga alternativen beskriver inte detta brott. (Brottsbalken (1962:700) 4 kap. 4 c §)

26. En man utsätter under lång tid sin sambo för upprepade brottsliga gärningar - hot, förnedring och misshandel - som var för sig är brott men tillsammans är ägnade att allvarligt skada hennes självkänsla. Vilket brott i brottsbalken beskriver bäst detta handlingsmönster?

1. Olaga förföljelse
2. Grov fridskränkning
3. Grov kvinnofridskränkning
4. Ofredande

När en man upprepat begår brottsliga gärningar mot en kvinna han är eller har varit i nära relation med rör det sig specifikt om grov kvinnofridskränkning. Grov fridskränkning är den könsneutrala motsvarigheten som används i andra relationer, till exempel mellan föräldrar och barn. (Brottsbalken (1962:700) 4 kap. 4 a §)

27. Vad kännetecknar hedersrelaterat våld och förtryck, till skillnad från annat våld i nära relationer?

1. Det är enbart en civilrättslig fråga som aldrig kan leda till straffansvar i Sverige
2. Det förekommer enbart i andra länder och omfattas därför inte av svensk lagstiftning
3. Det handlar uteslutande om fysiskt våld mellan makar, helt utan koppling till övriga familjemedlemmar
4. Det utövas ofta av flera familjemedlemmar gemensamt för att kontrollera särskilt en kvinnas sexualitet och leverne

Hedersrelaterat våld och förtryck kännetecknas av att flera familjemedlemmar gemensamt kontrollerar och bestraffar särskilt en kvinnas sexualitet och livsval. Det är straffbart enligt svensk lag och förekommer även i Sverige, inte bara utomlands. (Brottsbalken (1962:700) 4 kap. 4 e §; prop. 2021/22:138)

28. Sedan vilket år gäller Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna som svensk lag?

1. 1975
2. 1990
3. 2000
4. 1995

Europakonventionen inkorporerades i svensk rätt och gäller som svensk lag sedan den 1 januari 1995. De andra årtalen saknar stöd. (Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna)

29. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har antagits inom ramen för vilken internationell organisation?

1. Förenta nationerna
2. Europarådet
3. Europeiska unionen
4. Nordiska rådet

Europakonventionen är ett instrument inom Europarådet, som är en annan organisation än EU; de två förväxlas ofta. (Lag (1994:1219); Europarådet)

30. Vilken domstol prövar om en stat har brutit mot rättigheterna i Europakonventionen?

1. Europadomstolen
2. EU-domstolen
3. Internationella domstolen i Haag
4. Högsta domstolen

Europadomstolen i Strasbourg övervakar att de stater som anslutit sig till Europakonventionen följer den; EU-domstolen är en annan domstol som tolkar EU-rätten. (Europakonventionen; Lag (1994:1219))

31. En person i Sverige anser att hens rättigheter enligt Europakonventionen har kränkts av en svensk myndighet och har redan fått sitt fall prövat av Högsta domstolen. Vad krävs normalt för att personen ska kunna klaga vidare till Europadomstolen?

1. Att regeringen godkänner klagomålet
2. Att personen har uttömt alla nationella rättsmedel
3. Att personen är svensk medborgare
4. Att personen betalar en avgift till Europarådet

En grundläggande förutsättning för att klaga till Europadomstolen är att alla nationella rättsmedel först har uttömts. Medborgarskap eller regeringens godkännande krävs inte. (Europakonventionen; Europadomstolens praxis)

32. En kommun inför en föreskrift som en medborgare menar strider mot en rättighet i Europakonventionen. Eftersom konventionen gäller som svensk lag sedan 1995, vad innebär det praktiskt för medborgaren?

1. Föreskriften gäller ändå eftersom kommuner inte omfattas av konventionen
2. Konventionen gäller bara för brott, inte för kommunala föreskrifter
3. Medborgaren kan åberopa konventionens bestämmelser direkt inför svensk domstol
4. Medborgaren måste först vända sig till FN

Eftersom Europakonventionen är inkorporerad som svensk lag kan enskilda åberopa dess bestämmelser direkt inför svenska domstolar och myndigheter; även kommuner omfattas. (Lag (1994:1219))

33. I vilket kapitel av regeringsformen regleras de grundläggande fri- och rättigheterna?

1. 2 kap.
2. 1 kap.
3. 8 kap.
4. 11 kap.

Regeringsformens andra kapitel innehåller bestämmelserna om de grundläggande fri- och rättigheterna; 1 kap. anger statsskickets grunder. (Regeringsformen (1974:152) 2 kap.)

34. Regeringsformen är en av Sveriges fyra grundlagar. Vilken av följande räknas INTE som en av dessa fyra grundlagar?

1. Tryckfrihetsförordningen
2. Successionsordningen
3. Diskrimineringslagen
4. Yttrandefrihetsgrundlagen

Sveriges fyra grundlagar är regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen; diskrimineringslagen är en vanlig lag, inte en grundlag. (Regeringsformen (1974:152); Sveriges riksdag)

35. Vad slår regeringsformen fast i 1 kap. 2 § om människors värde och om det allmännas ansvar mot diskriminering?

1. Att alla brott mot mänskliga rättigheter ska prövas av Europadomstolen i Strasbourg
2. Att kommuner själva får besluta vilka diskrimineringsgrunder som ska gälla lokalt
3. Att endast personer med svenskt medborgarskap omfattas av principen om allas lika värde
4. Att det allmänna aktivt ska motverka diskriminering på grund av t.ex. kön eller hudfärg

Regeringsformen 1 kap. 2 § slår fast allas lika värde och att det allmänna särskilt ska motverka diskriminering på grund av bland annat kön och hudfärg. Principen gäller alla, inte bara medborgare. (Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 2 §)