Vilka dagar som är allmänna helgdagar (röda dagar) i Sverige regleras i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Många helgdagar har kristen bakgrund (jul, påsk, pingst, Kristi himmelsfärd), men Sverige har grundlagsskyddad religionsfrihet enligt Regeringsformen (1974:152) 2 kap. 1 §. I ett mångkulturellt samhälle firas därför olika högtider sida vid sida.
Helgdagar med fast datum är nyårsdagen (1 jan), trettondedag jul (6 jan), första maj, nationaldagen (6 juni), juldagen (25 dec) och annandag jul (26 dec). Flera helgdagar är rörliga och knutna till påsken: långfredagen, påskdagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärds dag (sjätte torsdagen efter påsk) och pingstdagen (sjunde söndagen efter påsk).
Den 10 december delas Nobelprisen ut vid en ceremoni i Stockholm, på årsdagen av Alfred Nobels död (1896). De flesta helgdagar är alltså knutna till kyrkoåret och årstiderna, från Valborg och midsommar på våren och sommaren till Lucia, advent och jul under den mörka årstiden.
I ett mångkulturellt Sverige firas de svenska traditionerna tillsammans med högtider från många olika kulturer och religioner, till exempel eid, diwali och andra fester. Den grundlagsskyddade religionsfriheten ger var och en rätt att utöva sin religion och fira sina egna högtider, samtidigt som de gemensamma svenska traditionerna fortsätter att förena människor.
1. Vilket datum infaller Sveriges nationaldag på varje år?
Sveriges nationaldag har det fasta datumet 6 juni enligt lag (1989:253) om allmänna helgdagar. 13 december är Luciadagen, 10 december är Nobeldagen och 30 april är valborgsmässoafton. (Lag (1989:253) om allmänna helgdagar, 1 §)
2. Sedan vilket år räknas Sveriges nationaldag som en allmän helgdag (röd dag) i almanackan?
Nationaldagen blev allmän helgdag från och med 2005, då annandag pingst samtidigt togs bort som röd dag. 1995 är i stället året då Sverige gick med i EU. (Proposition 2004/05:23 'Nationaldagen den 6 juni som allmän helgdag'; SFS 2004:1320)
3. Vilken allmän helgdag försvann ur den svenska almanackan samma år som nationaldagen den 6 juni blev röd dag?
När nationaldagen blev allmän helgdag 2005 togs samtidigt annandag pingst bort som röd dag. De övriga tre är fortfarande allmänna helgdagar. (Proposition 2004/05:23; SFS 2004:1320; Lag (1989:253) om allmänna helgdagar, 1 §)
4. Vilken händelse år 1523 gör att datumet 6 juni har särskild historisk betydelse för Sverige?
Den 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till kung, vilket är en av bakgrunderna till nationaldagens datum. 1809 års regeringsform hör till en annan historisk händelse, men det skedde 1809, inte 1523. (Nordiska museet, 'Sveriges nationaldag'; Isof, 'Nationaldagen')
5. Vilken händelse år 1809 förknippas med datumet 6 juni i Sveriges historia?
Den 6 juni 1809 antogs 1809 års regeringsform, vilket är en av bakgrunderna till nationaldagens datum. Gustav Vasas val till kung skedde i stället 1523. (Nordiska museet, 'Sveriges nationaldag'; Isof, 'Nationaldagen')
6. Vilken lag fastställer att den 6 juni är en allmän helgdag i Sverige?
Det är lag (1989:253) om allmänna helgdagar som räknar upp de fasta röda dagarna, däribland 6 juni. Det finns ingen separat lag enbart om nationaldagen. (Lag (1989:253) om allmänna helgdagar, 1 §)
7. En nyanländ familj undrar om Sveriges nationaldag alltid infaller på en söndag, precis som de hört gäller för vissa andra helgdagar. Vad stämmer?
Nationaldagen har ett fast kalenderdatum, 6 juni, oavsett veckodag – till skillnad från midsommardagen som är knuten till en bestämd veckodag (lördag) inom ett datumintervall. (Lag (1989:253) om allmänna helgdagar, 1 §)
8. Vilket av följande påståenden om nationaldagen den 6 juni är INTE korrekt?
Sverige blev medlem i EU 1995, medan nationaldagen blev allmän helgdag först 2005 – påståendet blandar ihop två olika årtal. De övriga påståendena stämmer. (Proposition 2004/05:23; SFS 2004:1320)
9. En HR-ansvarig ska planera nästa års semesterschema och vill veta vilka helgdagar som har ett FAST datum, precis som nationaldagen den 6 juni. Vilket datumpar stämmer?
Trettondedag jul (6 januari) och juldagen (25 december) har liksom nationaldagen fasta kalenderdatum. De övriga exemplen är rörliga helgdagar som beräknas utifrån veckodag eller påskens datum. (Lag (1989:253) om allmänna helgdagar, 1 §)
10. I ett mångkulturellt Sverige firar invånare med olika religiös bakgrund nationaldagen den 6 juni, som är en civil högtid. Vilken grundlagsbestämmelse skyddar rätten att fritt utöva eller avstå från religion i samband med sådana högtider?
Religionsfriheten regleras i regeringsformens andra kapitel om grundläggande fri- och rättigheter. De övriga exemplen rör andra rättigheter, som folkstyrelse eller tryck- och yttrandefrihet. (Regeringsformen (1974:152) 2 kap. 1 §)
11. En arbetsgivare planerar arbetsschemat för juni och vill veta vilka dagar som är allmänna helgdagar. Vilket påstående om juni månads röda dagar stämmer, enligt lag (1989:253)?
Juni kan innehålla två allmänna helgdagar: nationaldagen 6 juni och midsommardagen (lördagen 20–26 juni). Båda finns uttryckligen med i lagens uppräkning. (Lag (1989:253) om allmänna helgdagar, 1 §)
12. Hur definieras midsommardagen i lag (1989:253) om allmänna helgdagar?
Midsommardagen är enligt lagen den lördag som infaller 20–26 juni. Fredagen 19–25 juni är i stället midsommarafton, som inte är en allmän helgdag. (Lag (1989:253) om allmänna helgdagar, 1 §)
13. Vilket datumintervall gäller för midsommarafton, dagen före midsommardagen?
Midsommarafton infaller alltid på fredagen inom perioden 19–25 juni, dagen före midsommardagens period 20–26 juni. (Semesterlagen (1977:480) 3 a §; Lag (1989:253) om allmänna helgdagar)
14. En kommun vill informera invånarna om vilka dagar under midsommarhelgen som är allmän helgdag respektive en dag med särskild semesterrättslig status. Vad är korrekt?
Midsommardagen är den enda av de två som är allmän helgdag enligt lag (1989:253). Midsommarafton har i stället en särskild ställning i semesterlagen, där den likställs med söndag. (Lag (1989:253) om allmänna helgdagar, 1 §; Semesterlagen (1977:480) 3 a §)
15. Midsommarafton är inte en allmän helgdag men likställs ändå med söndag enligt semesterlagen. Vilka andra 'aftnar' under året har samma särskilda ställning i semesterlagen?
Semesterlagen (1977:480) 3 a § likställer julafton, nyårsafton, påskafton och midsommarafton med söndag/allmän helgdag, trots att ingen av dem är en allmän helgdag enligt lag (1989:253).
16. Om den 20 juni ett visst år infaller på en söndag, vilket datum blir midsommardagen det året enligt regeln 'lördagen som infaller under tiden 20–26 juni'?
Om 20 juni är en söndag blir nästa lördag 26 juni, vilket är den enda lördagen inom intervallet 20–26 juni det året. (Lag (1989:253) om allmänna helgdagar, 1 §)
17. Om den 20 juni ett visst år infaller på en fredag, vilket datum blir midsommardagen det året?
Är 20 juni en fredag blir följande dag, 21 juni, en lördag och därmed midsommardagen, eftersom den ligger inom intervallet 20–26 juni. (Lag (1989:253) om allmänna helgdagar, 1 §)
18. Midsommardagen infaller ett visst år den 25 juni. Vilket datum är då midsommarafton?
Midsommarafton infaller alltid dagen före midsommardagen, det vill säga fredagen närmast före. Är midsommardagen 25 juni är midsommarafton 24 juni. (Semesterlagen (1977:480) 3 a §; Lag (1989:253) om allmänna helgdagar)
19. En schemaläggare jämför två helgdagar som båda definieras som 'den lördag som infaller under en viss tidsperiod': midsommardagen och Alla helgons dag. Vilket datumintervall gäller för midsommardagen?
Midsommardagens period är 20–26 juni, medan Alla helgons dag i stället infaller inom perioden 31 oktober–6 november. (Lag (1989:253) om allmänna helgdagar, 1 §)
20. En arbetsplats med anställda av olika kulturell bakgrund planerar sommarens lediga dagar. Vilket påstående om midsommardagen är korrekt att utgå från vid planeringen?
Enligt lag (1989:253) är midsommardagen en allmän helgdag som är knuten till en lördag inom intervallet 20–26 juni, inte ett fast datum. (Lag (1989:253) om allmänna helgdagar, 1 §)
21. Vilket av följande påståenden om midsommar stämmer INTE?
Midsommarafton är inte en allmän helgdag enligt lag (1989:253), även om den likställs med söndag i semesterlagen. De övriga påståendena är korrekta. (Lag (1989:253) om allmänna helgdagar, 1 §; Semesterlagen (1977:480) 3 a §)
22. Vilket datum firas luciadagen i Sverige?
Luciadagen firas den 13 december varje år, enligt fast tradition i den svenska kalendern. Den 24 december är julafton och den 6 december har ingen luciakoppling. (Nordiska museet, 'Lucia' (nordiskamuseet.se))
23. Är luciadagen en allmän helgdag (röd dag) i Sverige enligt lag?
Luciadagen (13 december) är inte upptagen i lag (1989:253) om allmänna helgdagar, till skillnad från t.ex. juldagen. Det finns heller ingen lag som stänger skolor just den dagen. (Lag (1989:253) om allmänna helgdagar, 1 §)
24. En person vill ta reda på var svenska traditioner, som luciafirandet, officiellt dokumenteras som en del av landets kulturarv. Vilket register är det?
Luciafirandet är upptaget i det nationella registret Levande kulturarv, som förvaltas av Institutet för språk och folkminnen (Isof). De övriga registren är påhittade eller saknar koppling till immateriellt kulturarv. (Institutet för språk och folkminnen (Isof), Levande kulturarv)
25. Erik är anställd och skulle enligt sitt vanliga schema arbeta onsdagen den 13 december. Har han enligt lag rätt att vara ledig med lön just för att det är luciadagen?
Eftersom luciadagen inte räknas som allmän helgdag enligt lag (1989:253) ger den ingen automatisk rätt till ledighet, till skillnad från t.ex. juldagen. Den likställs inte heller med söndag i semesterlagen. (Lag (1989:253) om allmänna helgdagar, 1 §)
26. Vilket bakverk förknippas mest med luciafirandet?
Lussekatter, saffransbullar formade som s-former, är det bakverk som mest förknippas med luciafirandet. Semlor hör i stället till fastlagen. (Nordiska museet, 'Lucia' (nordiskamuseet.se))
27. Vid en luciafest ska en flicka klä ut sig till Lucia och gå först i luciatåget. Vad kännetecknar traditionellt hennes dräkt?
Lucia bär traditionellt en vit klänning, ett rött skärp och en ljuskrona med ljus i håret, som symboliserar ljus mitt i vintermörkret. Den strutformade hatten bärs i stället av stjärngossarna. (Nordiska museet, 'Lucia' (nordiskamuseet.se))
28. En pojke i luciatåget bär en vit skjorta och en strutformad, stjärnbeströdd hatt, och håller i en stav med en stjärna. Vilken roll har han i tåget?
Stjärngossarna bär den karakteristiska strutformade hatten och en stjärnprydd stav, till skillnad från tärnor och pepparkaksgubbar som har andra dräkter. (Nordiska museet, 'Lucia' (nordiskamuseet.se))
29. Vem var den historiska personen som luciatraditionen ursprungligen går tillbaka till?
Luciatraditionen har sitt ursprung i den kristna martyren Sankta Lucia från Syrakusa på Sicilien, vars minnesdag firas 13 december. Kopplingen till en nordisk gudinna är en senare folklig sammanblandning. (Nordiska museet, 'Lucia' (nordiskamuseet.se))
30. Varifrån kommer ursprungligen melodin till den svenska sången 'Sankta Lucia' som sjungs i luciatåget?
Melodin till 'Sankta Lucia' kommer ursprungligen från en neapolitansk folkvisa och fick senare svensk text. Den är alltså inte en inhemsk medeltida koral. (Nordiska museet, 'Lucia' (nordiskamuseet.se))
31. Vilket påstående om luciafirandet stämmer INTE?
Till skillnad från de andra påståendena är det felaktigt att luciadagen är en allmän helgdag - den räknas inte som röd dag enligt lag (1989:253). (Lag (1989:253) om allmänna helgdagar, 1 §)
32. Varför förknippas luciafirandet särskilt med ljus, som levande ljus och en ljuskrona?
Luciafirandet infaller i december, mitt i vinterns mörkaste tid, och ljusen symboliserar hopp om ljus mitt i mörkret. Traditionen är gammal och inte en modern kommersiell påhittelse. (Nordiska museet, 'Lucia' (nordiskamuseet.se))
33. Är Alla helgons dag en allmän helgdag (röd dag) i Sverige?
Alla helgons dag är en av de allmänna helgdagarna som räknas upp i lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Det var annandag pingst, inte Alla helgons dag, som avskaffades som röd dag 2005. (Lag (1989:253) om allmänna helgdagar, 1 §)
34. Hur bestäms datumet för Alla helgons dag enligt svensk lag?
Enligt lag (1989:253) är Alla helgons dag den lördag som infaller under tiden 31 oktober–6 november. Det är alltså en lördag, inte en söndag, och datumet varierar från år till år. (Lag (1989:253) om allmänna helgdagar, 1 §)
35. Skolornas höstlov i Sverige förläggs vanligtvis i anslutning till vilken högtid?
Höstlovet, som ibland kallas allhelgonalovet, förläggs vanligtvis till veckan kring Alla helgons dag i slutet av oktober eller början av november. (Nordiska museet, 'Allhelgona' (nordiskamuseet.se))