🗳️ Politiska val och partier

1. Hur ofta hålls ordinarie val till den svenska riksdagen?

1. Vart tredje år
2. Vart femte år
3. Vart fjärde år
4. Vart sjätte år

Enligt regeringsformen hålls ordinarie riksdagsval vart fjärde år. Vart femte år gäller i stället för val till Europaparlamentet, vilket är en vanlig sammanblandning. (Regeringsformen (SFS 1974:152) 3 kap. 3 §)

2. Vilken dag i september hålls normalt de ordinarie valen till riksdag, region- och kommunfullmäktige i Sverige?

1. Andra söndagen i september
2. Första söndagen i september
3. Tredje söndagen i september
4. Sista söndagen i september

Valdagen är enligt lag fastställd till andra söndagen i september. (Vallagen (2005:837) 1 kap. 3 §)

3. Vilka tre val hålls normalt samma dag i Sverige?

1. Val till riksdag, Europaparlament och kommun
2. Val till region, kommun och Europaparlament
3. Val till riksdag, region och Europaparlament
4. Val till riksdag, region och kommun

De ordinarie valen till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige hålls samma dag. Europaparlamentsvalet hålls vid ett annat tillfälle, med fem års mellanrum. (Vallagen (2005:837) 1 kap. 3 §)

4. Hur många ledamöter består riksdagen av?

1. 300 ledamöter
2. 349 ledamöter
3. 310 ledamöter
4. 350 ledamöter

Riksdagen består av en kammare med 349 ledamöter. 310 är i stället antalet fasta valkretsmandat, som är en del av de 349. (Regeringsformen (SFS 1974:152) 3 kap. 2 §)

5. Erik är svensk medborgare och har alltid bott i Sverige. Han fyller 18 år dagen efter valdagen i september. Har Erik rösträtt vid detta riksdagsval?

1. Ja, eftersom han fyller 18 år samma kalenderår som valet
2. Ja, eftersom han är svensk medborgare oavsett ålder
3. Nej, eftersom han inte har fyllt 18 år senast på valdagen
4. Nej, men han får ändå rösta i kommunvalet samma dag

Rösträtt kräver att man har fyllt 18 år senast på valdagen. Att fylla år samma kalenderår räcker inte, och samma åldersgräns gäller kommunvalet. (Regeringsformen (SFS 1974:152) 3 kap. 4 §)

6. Sara är svensk medborgare men har aldrig bott i Sverige - hon föddes och har alltid bott utomlands. Har hon rösträtt vid val till riksdagen?

1. Ja, eftersom svenskt medborgarskap alltid ger rösträtt till riksdagen
2. Nej, eftersom hon varken är eller någon gång har varit bosatt i Sverige
3. Nej, eftersom hon måste vara folkbokförd i Sverige på valdagen
4. Ja, men bara i val till Europaparlamentet

Rösträtt till riksdagen kräver att man är eller någon gång har varit bosatt i Sverige. Enbart medborgarskap utan att någonsin ha varit bosatt i landet räcker inte. (Regeringsformen (SFS 1974:152) 3 kap. 4 §)

7. Maria är medborgare i Norge och har varit folkbokförd i en svensk kommun i två år. Får hon rösta i valet till kommunfullmäktige?

1. Nej, hon måste vara folkbokförd i minst tre år i följd
2. Nej, endast EU-medborgare får rösta i kommunval, inte norska medborgare
3. Ja, men bara i regionvalet, inte i kommunvalet
4. Ja, medborgare i Norge behöver bara vara folkbokförda, utan krav på viss tid

Medborgare i EU, Island och Norge får rösträtt vid kommun- och regionval enbart genom folkbokföring, utan krav på en viss sammanhängande tid. Kravet på tre års folkbokföring gäller övriga utländska medborgare. (Vallagen (2005:837) 1 kap. 5 §)

8. Ali är medborgare i ett land utanför EU och har varit oavbrutet folkbokförd i samma svenska kommun i 20 månader. Får han rösta i kommunvalet i september detta år?

1. Nej, han måste ha varit folkbokförd i Sverige minst tre år i följd
2. Ja, det räcker att han varit folkbokförd i mer än ett år
3. Ja, alla som är folkbokförda i Sverige får rösta i kommunval
4. Nej, medborgare utanför EU får aldrig rösta i svenska kommunval

Medborgare från länder utanför EU, Island och Norge måste ha varit oavbrutet folkbokförda i Sverige i minst tre år för att få rösta i kommun- och regionval. 20 månader uppfyller inte det kravet. (Vallagen (2005:837) 1 kap. 5 §)

9. Vilken lägsta ålder krävs, förutom övriga villkor, för rösträtt vid val till kommun- och regionfullmäktige?

1. 16 år
2. 20 år
3. 18 år
4. 21 år

Rösträtt vid kommun- och regionval förutsätter, liksom vid riksdagsval, att personen har fyllt 18 år senast på valdagen. (Vallagen (2005:837) 1 kap. 5 §)

10. Vad krävs, förutom att ha fyllt 18 år, för att en svensk medborgare som är bosatt utomlands ska ha rösträtt vid val till riksdagen?

1. Att personen besöker Sverige på själva valdagen
2. Att personen är eller någon gång har varit bosatt i Sverige
3. Att personen betalar skatt i Sverige
4. Att personen är folkbokförd i en svensk kommun på valdagen

Kravet för riksdagsrösträtt är att man är eller någon gång har varit bosatt i riket, vilket gör att utlandssvenskar som en gång bott i Sverige behåller rösträtten. (Regeringsformen (SFS 1974:152) 3 kap. 4 §)

11. Vad innebär principen om allmän rösträtt i den svenska folkstyrelsen?

1. Att alla röstberättigade måste rösta i varje val
2. Att endast myndiga skattebetalare har rösträtt
3. Att rösträtten är begränsad till medlemmar i ett politiskt parti
4. Att rösträtten gäller alla som uppfyller lagens villkor, inte bara en viss grupp

Allmän och lika rösträtt innebär att rösträtten gäller brett för alla medborgare som uppfyller de allmänna villkoren, till skillnad från äldre system med begränsad rösträtt. (Regeringsformen (SFS 1974:152) 1 kap. 1 §)

12. En tysk medborgare (EU-medborgare) är folkbokförd i en svensk kommun sedan flera år. Får personen rösta i valet till riksdagen?

1. Ja, EU-medborgare har rösträtt i alla svenska val på samma villkor som svenska medborgare
2. Ja, men bara i den valkrets där personen är folkbokförd
3. Nej, rösträtt till riksdagen kräver svenskt medborgarskap
4. Nej, EU-medborgare får aldrig rösta i något svenskt val

Rösträtt till riksdagen är förbehållen svenska medborgare, medan EU-medborgare har rösträtt vid kommun-, region- och Europaparlamentsval genom folkbokföring. (Regeringsformen (SFS 1974:152) 3 kap. 4 §; Vallagen (2005:837) 1 kap. 5 §)

13. Enligt regeringsformen ska riksdagen utses genom val som är...

1. Fria men offentliga
2. Fria, hemliga och direkta
3. Indirekta och hemliga
4. Obligatoriska och hemliga

Regeringsformen slår fast att riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. (Regeringsformen (SFS 1974:152) 3 kap. 1 §)

14. Vad betyder det att ett val är hemligt enligt svensk vallagstiftning?

1. Att valresultatet hålls hemligt tills alla röster är räknade
2. Att endast partierna får ta del av valresultatet
3. Att ingen ska kunna se eller kräva att få veta hur en enskild väljare har röstat
4. Att väljarna måste hålla sitt röstkort hemligt för andra

Valhemlighet innebär att ingen ska kunna se eller tvinga fram uppgift om hur en enskild väljare har röstat, vilket bland annat säkras genom valskärm och valkuvert. (Regeringsformen (SFS 1974:152) 3 kap. 1 §; Vallagen (2005:837))

15. Lisas arbetsgivare meddelar personalen att alla som vill behålla sin bonus måste visa hur de har röstat i valet. Är detta förenligt med principen om fria och hemliga val?

1. Nej, ingen ska kunna tvingas avslöja hur hen har röstat
2. Ja, en arbetsgivare får kräva att anställda visar hur de röstat
3. Ja, så länge kravet bara gäller bonusen och inte lönen
4. Nej, men bara om arbetsgivaren är en statlig myndighet

Fria och hemliga val innebär att ingen, varken staten, en arbetsgivare eller någon annan, ska kunna tvinga fram uppgift om hur en person har röstat. (Regeringsformen (SFS 1974:152) 3 kap. 1 §)

16. I vallokalen markerar väljaren sin valsedel bakom en avskärmad plats (valskärm) innan valsedeln läggs i ett valkuvert. Vad är det huvudsakliga syftet med detta förfarande?

1. Att förhindra att väljaren röstar på fler än ett parti
2. Att kontrollera att väljaren verkligen är röstberättigad
3. Att göra rösträkningen snabbare
4. Att säkerställa att ingen annan kan se hur väljaren röstar

Valskärmen och kuvertsystemet finns för att skydda valhemligheten, det vill säga att ingen ska kunna se hur den enskilda väljaren har röstat. (Vallagen (2005:837), bestämmelser om röstning i vallokal)

17. Är det obligatoriskt enligt svensk lag att rösta i de allmänna valen?

1. Ja, alla röstberättigade är skyldiga att rösta
2. Nej, det är frivilligt att rösta
3. Ja, men bara i riksdagsval, inte i kommunval
4. Nej, men den som inte röstar riskerar böter

Sverige har ingen röstplikt. Att rösta är en rättighet, inte en skyldighet, vilket hänger samman med att valen ska vara fria. (Regeringsformen (SFS 1974:152) 3 kap. 1 §)

18. Vilket av följande INGÅR INTE i principen om fria och hemliga val enligt regeringsformen?

1. Att ingen får tvingas avslöja hur hen har röstat
2. Att valen ska hållas utan otillbörlig påverkan eller tvång mot väljarna
3. Att väljarna är skyldiga att rösta på det parti som vann föregående val
4. Att väljaren i enskildhet markerar sin valsedel bakom en valskärm

Principen om fria och hemliga val handlar om frihet från tvång och skydd för valhemligheten. Det finns ingen skyldighet att rösta på ett visst parti - de övriga tre alternativen beskriver däremot delar av fria och hemliga val. (Regeringsformen (SFS 1974:152) 3 kap. 1 §)

19. Vad avser begreppet fria val, till skillnad från det närliggande begreppet hemliga val?

1. Att valsedeln inte ska gå att koppla till en viss väljare
2. Att alla allmänna val ska vara kostnadsfria för väljaren
3. Att väljaren fritt får rösta i vilken vallokal som helst i landet
4. Att väljarna ska kunna rösta utan tvång, hot eller otillbörlig påverkan

Fria val handlar om frihet från tvång och påverkan vid röstningen, medan hemliga val handlar specifikt om att valsedeln inte ska kunna kopplas till väljaren. (Regeringsformen (SFS 1974:152) 3 kap. 1 §)

20. Enligt regeringsformens första paragraf bygger den svenska folkstyrelsen på fri åsiktsbildning och på...

1. Allmän och lika rösträtt
2. Obligatorisk rösträtt för alla myndiga medborgare
3. Rösträtt enbart för skattebetalare
4. Lika rösträtt men bara för partier med mandat i riksdagen

Regeringsformens portalparagraf slår fast att folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. (Regeringsformen (SFS 1974:152) 1 kap. 1 §)

21. Vilket valsystem tillämpas vid fördelningen av mandat i val till riksdagen?

1. Ett majoritetsvalsystem med enmansvalkretsar
2. Ett proportionellt valsystem
3. Ett system med indirekta elektorer
4. Ett kvoteringssystem mellan partierna

Sverige tillämpar ett proportionellt valsystem, vilket innebär att partiernas mandat i princip ska motsvara deras andel av rösterna. Ett majoritetsvalsystem, där bara valkretsens vinnare tar mandatet, används inte i riksdagsval. (Regeringsformen (SFS 1974:152) 3 kap.; Vallagen (2005:837))

22. Johan vill frivilligt berätta öppet för sina vänner vilket parti han röstade på i valet. Är detta tillåtet enligt principen om valhemlighet?

1. Nej, det är förbjudet enligt vallagen att avslöja sin röst för andra
2. Ja, men bara efter att den officiella rösträkningen är klar
3. Ja, valhemligheten är en rättighet för väljaren, inte en tvingande sekretess
4. Nej, endast valfunktionärer får diskutera hur någon har röstat

Valhemligheten skyddar väljarens rätt att inte behöva avslöja hur hen röstat - den hindrar inte någon från att frivilligt berätta det själv. (Regeringsformen (SFS 1974:152) 3 kap. 1 §)

23. Hur ofta hålls ordinarie val till Europaparlamentet i Sverige?

1. Vart femte år
2. Vart fjärde år
3. Vart tredje år
4. Vartannat år

Val till Europaparlamentet hålls vart femte år, till skillnad från riksdagsval som hålls vart fjärde år. (Vallagen (2005:837) 1 kap.; Valmyndigheten (val.se))

24. Ett ordinarie val till Europaparlamentet hölls i Sverige år 2024. Om nästa ordinarie val hålls enligt det vanliga tidsintervallet, vilket år äger det rum?

1. 2028
2. 2030
3. 2029
4. 2027

Eftersom valet hölls 2024 och intervallet är fem år blir nästa ordinarie val 2024 + 5 = 2029. (Vallagen (2005:837) 1 kap.; Valmyndigheten (val.se))

25. Hur många mandat (platser) har Sverige haft i Europaparlamentet sedan valet 2024?

1. 20 mandat
2. 23 mandat
3. 25 mandat
4. 21 mandat

Sedan valet 2024 har Sverige 21 mandat i Europaparlamentet. (Valmyndigheten (val.se); Europaparlamentet — uppgift gäller 2026)

26. Vilket påstående om tidsintervallen mellan val i Sverige stämmer?

1. Val till riksdagen hålls vart fjärde år och val till Europaparlamentet vart femte år
2. Val till riksdagen och val till Europaparlamentet hålls alltid samma år
3. Val till Europaparlamentet hålls vart fjärde år, precis som val till riksdagen
4. Val till Europaparlamentet hålls vartannat år, oftare än val till riksdagen

Riksdagsval hålls vart fjärde år och Europaparlamentsval vart femte år, så valen sammanfaller inte varje gång. (Regeringsformen (SFS 1974:152) 3 kap. 3 §; Vallagen (2005:837) 1 kap.)

27. I ett tänkt val till Europaparlamentet får ett parti ungefär 10 % av rösterna i Sverige. Sverige har totalt 21 mandat i Europaparlamentet. Ungefär hur många av dessa mandat kan partiet förvänta sig få, om fördelningen sker proportionellt mot röstandelen?

1. Ungefär 10 mandat
2. Inga mandat alls
3. Ungefär 2 mandat
4. Samtliga 21 mandat

Vid proportionell fördelning ger 10 % av rösterna ungefär 10 % av de 21 mandaten, det vill säga ungefär 2 mandat; att svara 10 mandat är att förväxla procentandelen med antalet mandat. (Regeringsformen (SFS 1974:152) 3 kap. 1 §; Valmyndigheten (val.se) — uppgift gäller 2026)

28. Vilken svensk myndighet ansvarar centralt för genomförandet av val i Sverige, till exempel val till Europaparlamentet?

1. Skatteverket
2. Länsstyrelsen
3. Riksdagens kansli
4. Valmyndigheten

Valmyndigheten är den centrala myndigheten för genomförande av val i Sverige, inklusive val till Europaparlamentet; länsstyrelsen har endast en regional roll. (Vallagen (2005:837) 2 kap.)

29. Enligt vilken princip fördelas mandaten mellan de politiska partierna i svenska allmänna val?

1. Majoritetsprincipen: partiet med flest röster i en valkrets tar samtliga mandat
2. Den proportionella principen: mandaten motsvarar i huvudsak partiernas röstandel
3. Lottningsprincipen: mandaten lottas ut mellan de partier som ställt upp i valet
4. Kvoteringsprincipen: alla partier som ställt upp får lika många mandat var

Svenska val, inklusive val till Europaparlamentet, är proportionella: partiernas mandat motsvarar i huvudsak deras röstandel. (Regeringsformen (SFS 1974:152) 3 kap. 1 §)

30. Vid ett proportionellt val får ett parti ungefär 20 % av de avgivna rösterna. Vad innebär principen om proportionalitet ungefärligen för partiets andel av mandaten?

1. Partiet får ungefär 20 % av mandaten
2. Partiet får samtliga mandat i valet
3. Partiet får ungefär hälften av mandaten
4. Partiet får inga mandat i fördelningen

Vid proportionell fördelning motsvarar en röstandel på 20 % ungefär 20 % av mandaten. (Regeringsformen (SFS 1974:152) 3 kap. 1 §)

31. Vad skiljer det svenska valsystemet från ett rent majoritetsvalsystem, där den mest röstade kandidaten i varje valkrets tar valkretsens enda mandat?

1. I Sverige finns inga valkretsar alls, till skillnad från majoritetsvalsystem
2. I Sverige avgörs alla mandat genom lottning mellan de två partier som fått flest röster
3. I Sverige är valsystemet proportionellt, så flera partier kan få mandat utifrån sin röstandel
4. I Sverige får bara det största partiet ställa upp kandidater i varje valkrets

Till skillnad från ett majoritetsvalsystem, där vinnaren tar allt i varje valkrets, fördelar det proportionella systemet mandaten mellan flera partier efter röstandel. (Regeringsformen (SFS 1974:152) 3 kap. 1 §)

32. Vad kan ett politiskt parti göra hos Valmyndigheten för att skydda sitt partinamn inför ett val?

1. Betala en avgift till riksdagen för ensamrätt på namnet
2. Ansöka om tillstånd hos regeringen att bilda parti
3. Publicera namnet i en rikstäckande tidning
4. Anmäla och registrera sin partibeteckning

Ett parti kan anmäla sin partibeteckning för registrering hos Valmyndigheten, vilket skyddar partinamnet inför val. (Vallagen (2005:837) 2 kap.)

33. Vad heter i regel den metod som används i Sverige för att räkna ut hur många mandat varje parti ska få utifrån röstresultatet?

1. Jämkade uddatalsmetoden
2. Den enkla majoritetsmetoden
3. Den rena slumpmetoden
4. Den fasta kvotmetoden

Mandaten fördelas mellan partierna med jämkade uddatalsmetoden. (Vallagen (2005:837) 14 kap.)

34. Vilket tal används som första jämförelsetal (divisor) i den jämkade uddatalsmetoden, sedan det sänktes inför 2018 års val?

1. 1,4
2. 2,0
3. 1,2
4. 0,8

Den första divisorn i jämkade uddatalsmetoden sänktes från 1,4 till 1,2 inför 2018 års val. (Vallagen (2005:837) 14 kap.)

35. Vad var syftet med att sänka den första divisorn i den jämkade uddatalsmetoden inför 2018 års val?

1. Att göra det svårare för nya partier att få sitt första mandat
2. Att helt avskaffa den fyraprocentiga spärren för partier
3. Att ge de två största partierna automatisk majoritet
4. Att göra fördelningen av mandat mer fördelaktig för mindre partier

En lägre första divisor gör att mindre partier lättare kan få sitt första mandat. (Vallagen (2005:837) 14 kap.)