🙏 En sekulär stat och ett mångreligiöst land

1. Vad hände med Svenska kyrkans ställning den 1 januari 2000?

1. Svenska kyrkan blev för första gången statskyrka
2. Svenska kyrkan slogs samman med staten i en ny myndighet
3. Svenska kyrkan skildes från staten och upphörde att vara statskyrka
4. Svenska kyrkan förbjöds att ta emot nya medlemmar

Den 1 januari 2000 trädde relationsändringen mellan kyrka och stat i kraft och Svenska kyrkan upphörde att vara statskyrka. De övriga alternativen beskriver motsatsen till eller händelser som aldrig inträffat. (Lag (1998:1591) om Svenska kyrkan)

2. Vilken av Sveriges fyra grundlagar innehåller skyddet för religionsfriheten?

1. Regeringsformen
2. Tryckfrihetsförordningen
3. Successionsordningen
4. Yttrandefrihetsgrundlagen

Religionsfriheten räknas upp bland opinionsfriheterna i regeringsformens andra kapitel. De andra tre grundlagarna reglerar andra frågor, som tryckfrihet, tronföljd och yttrandefrihet i etermedier. (Regeringsformen (1974:152), 2 kap. 1 §)

3. Vad innebär det att religionsfriheten i regeringsformen räknas som en absolut rättighet?

1. Den kan begränsas genom vanlig lag när riksdagen anser det nödvändigt
2. Den gäller bara för personer som tillhör ett registrerat trossamfund
3. Den kan begränsas av kommuner genom lokala föreskrifter
4. Den kan inte begränsas genom vanlig lag utan bara genom en grundlagsändring

Till skillnad från till exempel yttrande- och mötesfriheten kan religionsfriheten inte inskränkas genom vanlig lag, utan endast genom grundlagsändring. De övriga alternativen beskriver förfaranden som gäller andra, begränsningsbara fri- och rättigheter. (Regeringsformen (1974:152), 2 kap.)

4. En person som ansöker om svenskt medborgarskap undrar om staten kommer att kräva att hen tillhör en viss religion. Vad gäller enligt principen om att Sverige är en sekulär stat?

1. Staten kräver medlemskap i Svenska kyrkan för att bevilja medborgarskap
2. Staten ställer inga krav på religiös tillhörighet, var och en väljer själv
3. Staten kräver att den sökande inte tillhör något trossamfund alls
4. Staten avgör vilken religion som anses lämplig för nya medborgare

En sekulär stat är neutral i trosfrågor och ställer inga krav på religiös tillhörighet eller icke-tillhörighet. De övriga alternativen beskriver krav som strider mot religionsfriheten. (Regeringsformen (1974:152), 2 kap. 1 och 2 §§)

5. Vilken av följande författningar ingår INTE bland Sveriges fyra grundlagar?

1. Diskrimineringslagen
2. Regeringsformen
3. Tryckfrihetsförordningen
4. Successionsordningen

Diskrimineringslagen är en vanlig lag, inte en grundlag. Sveriges fyra grundlagar är regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen. (Regeringsformen (1974:152), 1 kap. 3 §)

6. Vad gäller enligt skollagen för utbildningen vid en skolenhet med offentlig huvudman, till exempel en kommunal skola?

1. Utbildningen ska följa Svenska kyrkans lära
2. Utbildningen ska anpassas efter rektorns personliga tro
3. Utbildningen ska vara icke-konfessionell
4. Utbildningen ska vara konfessionell om vårdnadshavarna önskar det

Skollagen slår fast att utbildning med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell, oavsett elevernas eller personalens trosuppfattning. De övriga alternativen strider mot denna princip. (Skollag (2010:800), 1 kap. 6 §)

7. En fristående skola med kristen inriktning vill ha en daglig andakt som en del av skoldagen. Vad gäller enligt skollagen?

1. Hela skoldagen, inklusive undervisningen, får göras konfessionell eftersom skolan är fristående
2. Undervisningen ska vara icke-konfessionell och deltagande i sådana inslag ska vara frivilligt
3. Konfessionella inslag av det här slaget är förbjudna på fristående skolor med kristen inriktning
4. Vårdnadshavarna måste skriftligen godkänna varje konfessionellt inslag i förväg

Fristående skolor får ha konfessionell inriktning, men undervisningen ska vara icke-konfessionell och deltagande i konfessionella inslag ska vara frivilligt. De övriga alternativen beskriver krav som går längre än vad lagen tillåter eller ställer villkor som saknar stöd i lagstiftningen. (Skollag (2010:800), 1 kap. 7 §)

8. Sedan vilket år gäller Europakonventionen, som bland annat skyddar tanke-, samvets- och religionsfriheten, som svensk lag?

1. 1974
2. 1951
3. 2000
4. 1995

Europakonventionen inkorporerades i svensk rätt och gäller som svensk lag sedan 1995. De övriga årtalen hör till andra händelser i temat, som regeringsformens ikraftträdande, religionsfrihetslagen respektive relationsändringen mellan kyrka och stat. (Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna)

9. Vilket påstående beskriver bäst relationen mellan staten och trossamfunden i en sekulär stat som Sverige?

1. Staten är neutral och skild från trossamfunden, men kan ge stöd till registrerade samfund
2. Staten styr trossamfundens religiösa läror och bestämmer deras gudstjänstordning
3. Staten har ingen som helst kontakt med några trossamfund i något sammanhang
4. Staten pekar ut vilket trossamfund som är det enda rätta för landets medborgare

Sverige är en sekulär stat, men det hindrar inte att staten på neutral grund ger ekonomiskt stöd till registrerade trossamfund. De övriga alternativen beskriver antingen statlig styrning av religion eller total avsaknad av kontakt, vilket inte stämmer. (Lag (1999:932) om stöd till trossamfund)

10. Vilken myndighet fördelar statligt ekonomiskt stöd till registrerade trossamfund i Sverige?

1. Skatteverket
2. Diskrimineringsombudsmannen
3. Myndigheten för stöd till trossamfund
4. Kammarkollegiet

Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) fördelar det statliga stödet. Skatteverket bistår i stället med uppbördshjälp för medlemsavgifter, och de övriga myndigheterna har andra uppgifter. (Lag (1999:932) om stöd till trossamfund)

11. Vilken lag reglerar hur trossamfund kan bildas och registreras i Sverige?

1. Lag om Svenska kyrkan
2. Lag om trossamfund
3. Diskrimineringslagen
4. Skollagen

Lagen om trossamfund reglerar bildande och registrering av trossamfund samt deras rättigheter. De övriga lagarna reglerar Svenska kyrkan specifikt, diskriminering respektive skolväsendet. (Lag (1998:1593) om trossamfund)

12. Lagen om trossamfund bygger, förutom på regeringsformens religionsfrihet, på artikel 9 i vilken internationell konvention?

1. FN:s barnkonvention
2. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna
3. Genèvekonventionen
4. Europakonventionen

Lagen om trossamfund bygger på religionsfriheten i regeringsformen och på artikel 9 i Europakonventionen, som skyddar tanke-, samvets- och religionsfrihet. De övriga konventionerna rör andra rättighetsområden. (Lag (1998:1593) om trossamfund)

13. Enligt lag om Svenska kyrkan ska Svenska kyrkan vara ett trossamfund med vilka tre egenskaper?

1. Evangelisk-lutherskt, rikstäckande och demokratiskt uppbyggt
2. Ekumeniskt, regionalt och hierarkiskt styrt
3. Reformert, kommunalt och statligt kontrollerat
4. Katolskt, rikstäckande och kungligt lett

Lagen om Svenska kyrkan slår fast att kyrkan ska vara evangelisk-luthersk, rikstäckande och demokratiskt uppbyggd. De övriga alternativen blandar in kännetecken som inte stämmer, som hierarkisk eller kunglig styrning. (Lag (1998:1591) om Svenska kyrkan, 2–4 §§)

14. Enligt Svenska kyrkans egen medlemsstatistik för år 2023, ungefär hur stor andel av Sveriges befolkning var då medlemmar i Svenska kyrkan?

1. Ungefär en fjärdedel, cirka 25 procent
2. Mer än tre fjärdedelar, cirka 80 procent
3. Ungefär hälften, cirka 52 procent
4. Mindre än en tiondel, cirka 8 procent

År 2023 hade Svenska kyrkan omkring 5,4 miljoner medlemmar, vilket motsvarade cirka 52 procent av befolkningen. De övriga andelarna är betydligt för låga eller för höga jämfört med den faktiska statistiken. (Svenska kyrkans officiella medlemsstatistik 2023 (svenskakyrkan.se/statistik))

15. Sedan Svenska kyrkan skildes från staten år 2000 har andelen av Sveriges befolkning som är medlemmar i Svenska kyrkan utvecklats på vilket sätt?

1. Den har ökat stadigt
2. Den har minskat stadigt
3. Den har varit oförändrad hela perioden
4. Den har fördubblats

Andelen medlemmar i Svenska kyrkan har stadigt minskat sedan skilsmässan från staten år 2000, i takt med att det religiösa landskapet blivit mer mångskiftande. De övriga alternativen beskriver en utveckling som inte stämmer med statistiken. (Svenska kyrkans officiella medlemsstatistik 2023 (svenskakyrkan.se/statistik))

16. Ett nybildat trossamfund vill kunna få statligt ekonomiskt stöd på samma sätt som andra etablerade samfund. Vad krävs enligt svensk lag för detta?

1. Samfundet måste ha fler medlemmar än Svenska kyrkan
2. Samfundet måste ingå som en del av Svenska kyrkans organisation
3. Samfundet måste avstå från att ha egna religiösa läror
4. Samfundet måste vara registrerat som trossamfund enligt lag

För att kunna komma i fråga för statligt stöd som fördelas av Myndigheten för stöd till trossamfund måste samfundet vara registrerat enligt lagen om trossamfund. De övriga alternativen ställer krav som inte finns i lagstiftningen. (Lag (1998:1593) om trossamfund; Lag (1999:932) om stöd till trossamfund)

17. Vilken myndighet hjälper Svenska kyrkan och andra trossamfund att ta in medlemsavgifter via skattsedeln, så kallad uppbördshjälp?

1. Skatteverket
2. Myndigheten för stöd till trossamfund
3. Kammarkollegiet
4. Bolagsverket

Skatteverket bistår trossamfund som beviljats uppbördshjälp med att ta in medlemsavgifter via skattsedeln. SST har i stället hand om fördelningen av det ekonomiska stödet. (Lag (1998:1593) om trossamfund, 16 §)

18. Vad är den huvudsakliga skillnaden mellan Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) och Skatteverkets roll gentemot trossamfund?

1. SST tar in medlemsavgifter via skattsedeln, medan Skatteverket fördelar ekonomiskt stöd
2. Båda myndigheterna har exakt samma uppgift gentemot trossamfunden
3. SST fördelar ekonomiskt stöd, medan Skatteverket hjälper till att ta in medlemsavgifter via skattsedeln
4. SST registrerar nya trossamfund, medan Skatteverket beslutar om deras trosinnehåll

SST fördelar det statliga stödet till trossamfund, medan Skatteverket ger uppbördshjälp genom att ta in medlemsavgifter via skattsedeln. Uppgifterna är alltså omvända i det första alternativet. (Lag (1999:932) om stöd till trossamfund; Lag (1998:1593) om trossamfund, 16 §)

19. Enligt regeringsformen innebär religionsfriheten friheten att göra vad?

1. Utöva sin religion tillsammans med andra i ett registrerat trossamfund
2. Ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion
3. Utöva sin religion inom ramen för Svenska kyrkans verksamhet
4. Utöva sin religion efter godkännande från en kommunal myndighet

Regeringsformen definierar religionsfriheten som friheten att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion, utan krav på medlemskap i ett registrerat samfund eller myndighetsgodkännande. (Regeringsformen (1974:152), 2 kap. 1 § första stycket 6)

20. Vad innebär den negativa religionsfriheten enligt regeringsformen?

1. Var och en måste ansöka om dispens för att stå utanför Svenska kyrkan
2. Staten väljer ett lämpligt trossamfund åt den som inte redan tillhör något
3. Rätten att stå utanför ett trossamfund gäller först efter en viss ålder
4. Ingen får av det allmänna tvingas tillhöra ett trossamfund eller en åskådningssammanslutning

Den negativa religionsfriheten skyddar rätten att inte tvingas tillhöra ett trossamfund, till skillnad från den positiva rätten att utöva en religion. De övriga alternativen beskriver krav på dispens, statlig tilldelning eller åldersgräns som saknar stöd i lagen. (Regeringsformen (1974:152), 2 kap. 2 §)

21. En person vill inte tillhöra något trossamfund alls, varken Svenska kyrkan eller något annat samfund. Vad gäller enligt regeringsformen?

1. Personen har rätt att stå helt utanför alla trossamfund, eftersom ingen får tvingas tillhöra ett samfund
2. Personen måste ändå välja ett trossamfund att formellt tillhöra inom ett år
3. Personen kan stå utanför ett trossamfund först efter ett formellt utträdesbeslut från kommunen
4. Personen behöver särskilt tillstånd från Skatteverket för att stå utanför alla trossamfund

Regeringsformens skydd för den negativa religionsfriheten ger var och en rätt att stå helt utanför alla trossamfund utan särskilt beslut eller tillstånd. De övriga alternativen uppställer villkor som saknar stöd i lagstiftningen. (Regeringsformen (1974:152), 2 kap. 2 §)

22. Vilken lag gav svenskar rätt att lämna Svenska kyrkan utan att gå med i ett annat godkänt trossamfund, och gjorde det för första gången möjligt att helt stå utanför alla trossamfund?

1. Lagen om trossamfund från 1998
2. Regeringsformen från 1974
3. Religionsfrihetslagen från 1951
4. Diskrimineringslagen från 2008

Religionsfrihetslagen (1951:680) gav för första gången rätt att lämna Svenska kyrkan utan att behöva ansluta sig till ett annat godkänt samfund. De övriga lagarna tillkom senare och reglerar andra frågor. (Religionsfrihetslag (1951:680))

23. Religionsfrihetslagen från 1951 upphävdes när den nya relationen mellan kyrka och stat trädde i kraft. Vilket år upphävdes lagen?

1. 1995
2. 2000
3. 1974
4. 1951

Religionsfrihetslagen upphävdes den 1 januari 2000, samma dag som Svenska kyrkan skildes från staten och lagen om trossamfund trädde i kraft. De övriga årtalen hör till andra händelser i temat. (Religionsfrihetslag (1951:680) (upphävd 1 januari 2000))

24. En arbetsgivare nekar en arbetssökande anställning med motiveringen att hen är ateist. Vilken lag skyddar den arbetssökande i detta fall?

1. Skollagen, eftersom den reglerar konfessionella inslag i undervisningen
2. Lagen om Svenska kyrkan, eftersom den reglerar trossamfundets medlemskap
3. Successionsordningen, eftersom den reglerar tronföljden
4. Diskrimineringslagen, eftersom religion eller annan trosuppfattning är en diskrimineringsgrund

Diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning omfattar även avsaknad av religiös tro, som ateism, och skyddar därmed den arbetssökande. De övriga lagarna reglerar helt andra sakområden. (Diskrimineringslag (2008:567), 1 kap. 1 och 5 §§)

25. Hur många diskrimineringsgrunder finns det enligt diskrimineringslagen, där en av dem är religion eller annan trosuppfattning?

1. Sju
2. Fem
3. Tre
4. Tio

Diskrimineringslagen räknar upp sju diskrimineringsgrunder, varav religion eller annan trosuppfattning är en. De övriga siffrorna är för låga eller för höga. (Diskrimineringslag (2008:567), 1 kap. 1 §)

26. Vilket påstående om diskrimineringsgrunden 'religion eller annan trosuppfattning' är INTE korrekt?

1. Grunden omfattar även den som saknar religiös tro, till exempel ateister
2. Grunden omfattar även agnostiker, som varken bekräftar eller förnekar en gud
3. Grunden omfattar endast personer som är medlemmar i ett registrerat trossamfund
4. Grunden är en av diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder

Diskrimineringsgrunden gäller alla, oavsett om de tillhör ett registrerat trossamfund eller ej, och omfattar även avsaknad av tro som ateism och agnosticism. Påståendet att grunden endast omfattar medlemmar i ett registrerat samfund är alltså det felaktiga. (Diskrimineringslag (2008:567), 1 kap. 1 och 5 §§)

27. En elev på en fristående skola med konfessionell inriktning vill inte delta i skolans religiösa morgonsamling. Vad gäller enligt skollagen?

1. Eleven måste delta eftersom skolan har konfessionell inriktning
2. Deltagande i konfessionella inslag ska vara frivilligt, eleven har rätt att avstå
3. Eleven kan avstå från deltagande med särskilt intyg från Skatteverket
4. Rätten att avstå från religiösa inslag gäller i offentliga skolor, men inte i fristående skolor

Skollagen kräver att deltagande i konfessionella inslag på fristående skolor ska vara frivilligt, så eleven har rätt att avstå utan särskilda krav. Rätten gäller oavsett om skolan är offentlig eller fristående. (Skollag (2010:800), 1 kap. 7 §)

28. En av de sex opinionsfriheterna i regeringsformen ger varje medborgare rätt att, ensam eller tillsammans med andra, utöva en viss övertygelse eller tro. Vilken frihet är detta?

1. Yttrandefrihet
2. Mötesfrihet
3. Religionsfrihet
4. Föreningsfrihet

Religionsfriheten definieras i regeringsformen som friheten att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion; de övriga är andra av de sex opinionsfriheterna i samma paragraf. (Regeringsformen (1974:152) 2 kap. 1 § första stycket 6 punkten)

29. Regeringsformen räknar upp sex så kallade opinionsfriheter i 2 kap. 1 §. Vilket av följande alternativ räknas INTE som en av dessa sex opinionsfriheter?

1. Rörelsefrihet
2. Yttrandefrihet
3. Mötesfrihet
4. Religionsfrihet

De sex opinionsfriheterna är yttrande-, informations-, mötes-, demonstrations-, förenings- och religionsfrihet. Rörelsefriheten regleras i en annan paragraf i regeringsformen och räknas inte som en opinionsfrihet. (Regeringsformen (1974:152) 2 kap. 1 §)

30. Till skillnad från till exempel mötesfriheten och yttrandefriheten är religionsfriheten i regeringsformen en så kallad absolut rättighet. Vad betyder det i praktiken?

1. Religionsfriheten kan begränsas genom vanlig lag om riksdagen anser det nödvändigt
2. Religionsfriheten gäller bara för medlemmar i registrerade trossamfund
3. Religionsfriheten kan inskränkas av en domstol i enskilda fall
4. Religionsfriheten kan inte begränsas genom vanlig lag, utan bara genom en grundlagsändring

En absolut rättighet i regeringsformen kan bara begränsas genom en grundlagsändring, medan t.ex. mötes- och yttrandefriheten får begränsas genom vanlig lag under vissa förutsättningar. (Regeringsformen (1974:152) 2 kap.)

31. Riksdagen överväger att anta en vanlig lag som inskränker medborgarnas rätt att utöva sin religion offentligt. Vad gäller enligt regeringsformen?

1. Det är möjligt, om lagen antas med enkel majoritet i riksdagen
2. Det är inte möjligt, eftersom religionsfriheten bara kan ändras genom en grundlagsändring
3. Det är möjligt, men bara om regeringen godkänner lagen särskilt
4. Det är möjligt, om lagen tidsbegränsas till högst fyra år

Religionsfriheten är en absolut rättighet som bara kan begränsas genom grundlagsändring, oavsett hur en vanlig lag antas eller tidsbegränsas. (Regeringsformen (1974:152) 2 kap.)

32. Vad innebär bestämmelsen i regeringsformen om att ingen får tvingas av det allmänna att tillhöra ett trossamfund?

1. Den ger staten rätt att bestämma vilket trossamfund en person ska tillhöra
2. Den gäller bara för personer som redan är medlemmar i Svenska kyrkan
3. Den skyddar den negativa religionsfriheten, det vill säga rätten att stå utanför trossamfund
4. Den innebär att alla medborgare måste ansluta sig till ett registrerat trossamfund

Bestämmelsen skyddar den negativa religionsfriheten - rätten att inte tvingas tillhöra ett trossamfund eller en åskådningssammanslutning. (Regeringsformen (1974:152) 2 kap. 2 §)

33. En kommunal tjänsteman uppmanar en nybliven svensk medborgare att gå med i ett trossamfund för att 'passa in bättre' i samhället. Vad gäller enligt regeringsformen?

1. Uppmaningen strider mot den negativa religionsfriheten, ingen får tvingas tillhöra ett trossamfund
2. Uppmaningen är tillåten eftersom kommunen får ge råd om samhällsanpassning
3. Uppmaningen är tillåten så länge personen inte tvingas betala någon medlemsavgift
4. Uppmaningen är tillåten om den bara gäller Svenska kyrkan och inget annat trossamfund

Det allmänna ska vara neutralt i trosfrågor och ingen får tvingas tillhöra ett trossamfund; en kommunal tjänsteman får därför inte styra en enskild till religiöst medlemskap. (Regeringsformen (1974:152) 2 kap. 2 §)

34. Regeringsformen, som skyddar religionsfriheten, är en av Sveriges fyra grundlagar. Vilka är de tre andra grundlagarna?

1. Diskrimineringslagen, skollagen och lagen om trossamfund
2. Europakonventionen, FN-stadgan och regeringsformens förarbeten
3. Kommunallagen, förvaltningslagen och offentlighets- och sekretesslagen
4. Successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen

Sveriges fyra grundlagar är regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. (Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 3 §)

35. Vilket datum skildes Svenska kyrkan från staten och upphörde att vara statskyrka?

1. 1 januari 1995
2. 1 januari 2000
3. 31 december 1999
4. 1 januari 2005

Relationsändringen mellan Svenska kyrkan och staten trädde i kraft den 1 januari 2000, enligt lagen om Svenska kyrkan. (Lag (1998:1591) om Svenska kyrkan)