🌍 Sverige och omvärlden

1. Vilket datum blev Sverige medlem i Europeiska unionen (EU)?

1. 1 juli 1995
2. 1 januari 1994
3. 1 januari 1995
4. 1 maj 1996

Sverige blev EU-medlem den 1 januari 1995, samtidigt med Finland och Österrike. De andra datumen är felaktiga. (Regeringen.se – Sveriges väg till EU-medlemskap)

2. Vilket land förhandlade om EU-medlemskap i samma omgång som Sverige inför 1995, men blev ändå INTE medlem eftersom väljarna röstade nej i en folkomröstning?

1. Finland
2. Österrike
3. Island
4. Norge

Norge förhandlade fram ett medlemskapsavtal men norska väljare röstade nej i en folkomröstning, medan Finland och Österrike blev medlemmar samtidigt som Sverige. (Regeringen.se – Sveriges väg till EU-medlemskap (jämförelse med Norges folkomröstning))

3. I folkomröstningen 1994 röstade 52,3 % ja och 46,8 % nej till EU-medlemskap. Ungefär hur många procentenheter skilde det mellan ja- och nejsidan?

1. Ungefär 15 procentenheter
2. Ungefär 5 procentenheter
3. Ungefär 35 procentenheter
4. Ungefär 25 procentenheter

Skillnaden mellan 52,3 % och 46,8 % är ungefär 5,5 procentenheter, vilket ligger närmast svarsalternativet 'ungefär 5 procentenheter'. (Valmyndigheten/SCB – Folkomröstningen om EU-medlemskap 1994)

4. Vad beslutade svenska folket i folkomröstningen om euron den 14 september 2003?

1. Att behålla kronan som valuta
2. Att införa euron som valuta
3. Att låta riksdagen avgöra frågan senare
4. Att både införa euron och behålla kronan

En majoritet (55,9 %) röstade nej till euron, vilket innebar att Sverige behöll kronan som valuta. (Valmyndigheten – Folkomröstningen om euron 2003)

5. En turist från ett annat EU-land vill betala med euro i en vanlig butik i Sverige. Kan hen räkna med att euro accepteras som allmänt betalningsmedel?

1. Ja, eftersom alla EU-länder är skyldiga att acceptera euro
2. Nej, eftersom Sverige inte är medlem i EU:s inre marknad
3. Nej, eftersom Sverige röstade nej till euron 2003 och behöll kronan
4. Ja, eftersom Sverige bytte till euro samtidigt med EU-inträdet 1995

Sverige röstade nej till euron 2003 och står därför utanför valutaunionen, så kronan är den gällande valutan, inte euro. (Valmyndigheten – Folkomröstningen om euron 2003)

6. Vad innebar det när Sverige blev operativ medlem i Schengensamarbetet den 25 mars 2001?

1. Sverige fick en gemensam valuta med övriga Schengenländer
2. De reguljära gränskontrollerna mot andra Schengenländer avskaffades
3. Passkontroller infördes för första gången mellan de nordiska länderna
4. Sverige gick med i EU:s tullunion för första gången

Schengensamarbetet innebär att de reguljära gränskontrollerna mellan medlemsländerna avskaffas, vilket började gälla för Sverige den 25 mars 2001. (Regeringen.se – Schengensamarbetet)

7. En resenär åker med bil från Sverige till ett annat Schengenland på semester. Vad gäller normalt vid gränsen, tack vare Schengensamarbetet?

1. Resenären måste visa upp visum vid gränsen
2. Bilen måste tulldeklareras vid varje gräns
3. Resenären måste betala en gränsavgift till Schengenländerna
4. Ingen reguljär passkontroll sker vid gränsen

Inom Schengenområdet är utgångspunkten att reguljära gränskontroller är avskaffade, så resenären slipper normalt passkontroll vid den inre gränsen. (Regeringen.se – Schengensamarbetet)

8. Hur många platser (mandat) har Sverige i Europaparlamentet under mandatperioden 2024–2029?

1. 21 mandat
2. 18 mandat
3. 25 mandat
4. 29 mandat

Sverige har 21 av platserna i Europaparlamentet under mandatperioden 2024–2029. (Europaparlamentet – Europaparlamentet 2024–2029, så många platser har varje land)

9. Sverige har innehaft ordförandeskapet i Europeiska unionens råd (ministerrådet). Under vilken period var detta senast?

1. Andra halvåret 2023
2. Hela år 2023
3. Första halvåret 2023
4. Första halvåret 2021

Sverige var ordförandeland i EU:s ministerråd under första halvåret 2023, det vill säga januari–juni. (Regeringen.se – Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd 2023)

10. Vilket år grundades Nordiska rådet, det parlamentariska samarbetsorganet mellan de nordiska länderna?

1. 1971
2. 1952
3. 1962
4. 1945

Nordiska rådet grundades 1952 som ett forum för samarbete mellan de nordiska ländernas parlament. (Norden.org – Nordiska rådets historia)

11. Vilket år bildades Nordiska ministerrådet, samarbetsorganet mellan de nordiska regeringarna?

1. 1971
2. 1952
3. 1962
4. 1995

Nordiska ministerrådet, där de nordiska regeringarna samarbetar, bildades 1971, nästan 20 år efter Nordiska rådet. (Norden.org / Regeringen.se – Nordiskt samarbete)

12. En grupp folkvalda riksdagsledamöter från de nordiska ländernas parlament samlas för att samarbeta kring gemensamma nordiska frågor. Vilket organ representerar de?

1. Nordiska ministerrådet
2. Europeiska rådet
3. Nordiska rådet
4. Europaparlamentet

Nordiska rådet består av folkvalda parlamentariker från de nordiska länderna, medan Nordiska ministerrådet består av regeringarnas ministrar. (Norden.org – Nordiska rådets historia)

13. Vilket av följande områden ingår INTE bland de nordiska länderna och självstyrande områdena som omfattas av det nordiska samarbetet?

1. Grönland
2. Åland
3. Färöarna
4. Estland

Det nordiska samarbetet omfattar Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt de självstyrande områdena Grönland, Färöarna och Åland. Estland är ett baltiskt land och ingår inte. (Norden.org – Om det nordiska samarbetet)

14. Vad innebär den nordiska passunionen mellan de nordiska länderna?

1. Nordiska medborgare måste ansöka om visum för att besöka ett annat nordiskt land
2. Nordiska medborgare kan resa och bosätta sig i ett annat nordiskt land utan att visa pass
3. Alla nordiska länder använder samma pass med gemensam nordisk flagga
4. Passunionen gäller enbart för nordiska medborgare som reser till EU-länder

Passunionen innebär att medborgare i de nordiska länderna kan resa och bosätta sig i ett annat nordiskt land utan passkontroll, ett samarbete som fanns långt innan Schengen. (Norden.org – Nordiskt samarbete: passunionen)

15. Vad innebär den gemensamma nordiska arbetsmarknaden för medborgare i de nordiska länderna?

1. De kan arbeta i ett annat nordiskt land utan arbetstillstånd
2. De måste ha ett särskilt nordiskt arbetsvisum för att arbeta utomlands
3. De får arbeta endast inom de nordiska EU-länderna
4. De behöver godkännande från Nordiska rådet för varje anställning

Tack vare den gemensamma nordiska arbetsmarknaden kan medborgare i ett nordiskt land arbeta i ett annat nordiskt land utan att behöva arbetstillstånd. (Norden.org – Nordiskt samarbete: den gemensamma arbetsmarknaden)

16. En dansk medborgare flyttar till Sverige för att börja arbeta på ett svenskt företag. Behöver hen ansöka om arbetstillstånd för detta?

1. Ja, alla utländska medborgare behöver arbetstillstånd i Sverige
2. Ja, men bara om anställningen varar längre än sex månader
3. Nej, men bara om hen redan har svenskt personnummer
4. Nej, tack vare den gemensamma nordiska arbetsmarknaden

Nordiska medborgare kan arbeta fritt i ett annat nordiskt land utan arbetstillstånd tack vare den gemensamma nordiska arbetsmarknaden. (Norden.org – Nordiskt samarbete: den gemensamma arbetsmarknaden)

17. Vilket avtal från 1962 utgör den grundläggande överenskommelsen för det formella samarbetet mellan de nordiska länderna?

1. Helsingforsavtalet
2. Schengenavtalet
3. Romfördraget
4. Washingtonfördraget

Helsingforsavtalet från 1962 är den grundläggande överenskommelsen som reglerar det nordiska samarbetet, medan de övriga alternativen gäller andra internationella samarbeten. (Norden.org – Helsingforsavtalet, grunden för det nordiska samarbetet)

18. Nordiska rådet grundades 1952 och Nordiska ministerrådet bildades 1971. Hur många år efter Nordiska rådet bildades Nordiska ministerrådet?

1. 9 år
2. 13 år
3. 19 år
4. 29 år

Skillnaden mellan 1971 och 1952 är 19 år. (Norden.org – Nordiska rådets och ministerrådets historia)

19. Vilken svensk myndighet ansvarar för att genomföra merparten av Sveriges internationella utvecklingssamarbete (bistånd)?

1. Migrationsverket, myndigheten för migrationsfrågor
2. Sida, myndigheten för internationellt utvecklingssamarbete
3. Försvarsmakten, Sveriges militära myndighet
4. Tillväxtverket, myndigheten för näringslivsutveckling

Sida är den myndighet som administrerar merparten av Sveriges bilaterala utvecklingsbistånd, medan de andra myndigheterna har helt andra uppdrag. (Sida.se – Om Sida och svenskt bistånd)

20. En organisation vill söka statligt stöd för ett utvecklingsprojekt i ett låginkomstland i Afrika. Till vilken svensk myndighet vänder organisationen sig i första hand?

1. Sida, som ansvarar för svenskt utvecklingsbistånd
2. Skatteverket, som ansvarar för beskattning
3. Naturvårdsverket, som ansvarar för miljöfrågor
4. Kammarkollegiet, som ansvarar för statlig förvaltning

Sida är den myndighet som fördelar och administrerar svenskt bistånd till utvecklingsprojekt, till skillnad från de övriga myndigheterna som har andra ansvarsområden. (Sida.se – Om Sida och svenskt bistånd)

21. Sverige betalar in pengar till Världsbanken, som sedan fördelar biståndet vidare till flera olika länder. Vilken typ av bistånd är detta ett exempel på?

1. Bilateralt bistånd
2. Militärt bistånd
3. Multilateralt bistånd
4. Humanitärt bistånd

När bistånd kanaliseras via en internationell organisation som Världsbanken kallas det multilateralt bistånd, till skillnad från bilateralt bistånd som går direkt till ett mottagarland. (Sida.se – Bilateralt och multilateralt bistånd)

22. Vilket är FN:s internationellt vedertagna riktmärke för hur stor andel av ett rikt lands bruttonationalinkomst (BNI) som bör gå till bistånd?

1. 0,3 procent
2. 0,7 procent
3. 1,5 procent
4. 2,0 procent

FN:s riktmärke är att rika länder bör ge minst 0,7 procent av sin bruttonationalinkomst i bistånd, ett mål Sverige länge har legat nära eller över. (FN / OECD-DAC – 0,7-procentmålet för bistånd)

23. Ett land väljer att ge bistånd motsvarande 0,35 procent av sin bruttonationalinkomst (BNI). FN:s riktmärke är 0,7 procent av BNI. Hur stor andel av FN:s riktmärke motsvarar landets bistånd?

1. Ungefär hälften av riktmärket
2. Ungefär en fjärdedel av riktmärket
3. Ungefär tre fjärdedelar av riktmärket
4. Exakt samma andel som riktmärket

0,35 procent är hälften av 0,7 procent, så landet ger hälften av vad FN:s riktmärke anger. (FN / OECD-DAC – 0,7-procentmålet för bistånd (räkneexempel))

24. Vad kännetecknar Sveriges politik för global utveckling (PGU), som riksdagen beslutade om 2003?

1. Att endast biståndsmyndigheten Sida ansvarar för Sveriges internationella åtaganden
2. Att Sverige enbart ger bistånd genom EU:s gemensamma biståndsbudget
3. Att biståndet ska styras helt av mottagarländerna utan svensk uppföljning
4. Att alla politikområden ska bidra till en rättvis och hållbar global utveckling

PGU innebär att alla politikområden, till exempel handel, miljö och migration, ska samverka för en rättvis och hållbar global utveckling, inte bara biståndspolitiken. (Regeringen.se – Sveriges politik för global utveckling (PGU), 2003)

25. Vid en humanitär katastrof ger hjälparbetare stöd till alla drabbade människor enbart utifrån deras behov, oavsett nationalitet, politisk åsikt eller religion. Vilken humanitär grundprincip beskrivs?

1. Suveränitet
2. Opartiskhet
3. Reciprocitet
4. Subsidiaritet

Opartiskhet är en av de grundläggande humanitära principerna och innebär att hjälp ges enbart utifrån behov, utan hänsyn till nationalitet, politisk åsikt eller religion. (OCHA/Röda Korset – De humanitära grundprinciperna)

26. Under en väpnad konflikt tar hjälporganisationer inte ställning för någon av de stridande sidorna, för att kunna hjälpa civila på båda sidor. Vilken humanitär grundprincip beskrivs?

1. Neutralitet
2. Opartiskhet
3. Suveränitet
4. Reciprocitet

Neutralitet innebär att humanitära aktörer inte tar ställning i en konflikt eller i politiska, religiösa eller ideologiska kontroverser, för att kunna nå fram till alla drabbade. (OCHA/Röda Korset – De humanitära grundprinciperna)

27. Vad är det övergripande målet för Sveriges internationella bistånd?

1. Att maximera den svenska exporten till mottagarländerna
2. Att ge stöd enbart till andra EU-länders regeringar
3. Att skapa bättre levnadsvillkor för människor i fattigdom och förtryck
4. Att finansiera svenska företags etablering i utlandet

Det övergripande målet för svenskt bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. (Regeringen.se / Sida.se – Målet för Sveriges internationella bistånd)

28. Vilken valuta har Sverige idag?

1. Euron
2. Norska kronan
3. Svenska kronan
4. Brittiska pundet

Sverige behöll den svenska kronan efter att en majoritet röstade nej till euron i folkomröstningen 2003. (Valmyndigheten – Folkomröstningen om euron 2003)

29. Vad blev resultatet av folkomröstningen 2003 om att införa euron i Sverige?

1. En majoritet röstade nej till euron
2. En majoritet röstade ja till euron
3. Rösterna blev exakt lika många på båda sidor
4. Folkomröstningen ogiltigförklarades på grund av lågt valdeltagande

En majoritet av väljarna, cirka 56 procent, röstade nej, och Sverige behöll därför kronan. (Valmyndigheten – Folkomröstningen om euron 2003)

30. En sökande undrar varför Sverige fortfarande betalar med kronor trots att landet varit med i EU sedan 1995. Vad är det huvudsakliga skälet?

1. Sverige är inte medlem i den gemensamma inre marknaden
2. Nya medlemsländer måste vänta minst femtio år innan euron kan införas
3. Sverige förlorade rätten att införa euron efter Nato-medlemskapet 2024
4. En majoritet röstade nej till att införa euron i en folkomröstning 2003

Sverige har formellt inte infört euron eftersom folket röstade nej i folkomröstningen 2003, trots att landet är fullvärdig EU-medlem sedan 1995. (Valmyndigheten – Folkomröstningen om euron 2003)

31. Hur stor andel av väljarna röstade ungefär ja till att införa euron i folkomröstningen 2003?

1. Cirka 52 procent
2. Cirka 42 procent
3. Cirka 56 procent
4. Cirka 65 procent

Ja-sidan fick cirka 42 procent av rösterna 2003; 52 procent hör i stället till ja-resultatet i EU-folkomröstningen 1994. (Valmyndigheten – Folkomröstningen om euron 2003)

32. En sökande blandar ihop resultaten i folkomröstningen om EU-medlemskap 1994 och folkomröstningen om euron 2003. Vilket påstående är korrekt?

1. År 1994 röstade en majoritet ja till EU-medlemskap, och 2003 röstade en majoritet nej till euron
2. År 1994 röstade en majoritet nej till EU-medlemskap, och 2003 röstade en majoritet ja till euron
3. Båda folkomröstningarna slutade med en majoritet för ja
4. Båda folkomröstningarna slutade med en majoritet för nej

Sverige röstade ja till EU-medlemskap 1994 men nej till euron 2003 - två olika folkomröstningar med olika utfall. (Valmyndigheten/SCB – Folkomröstningarna om EU-medlemskap 1994 och euron 2003)

33. Vilket datum blev Sverige medlem i Förenta nationerna (FN)?

1. 24 oktober 1945
2. 1 januari 1995
3. 19 november 1946
4. 7 mars 2024

Sverige blev FN-medlem den 19 november 1946; 24 oktober 1945 är i stället dagen då FN grundades. (UNRIC / Regeringen.se – Medlemskapet i FN)

34. Vilket år grundades Förenta nationerna (FN)?

1. 1946
2. 1945
3. 1949
4. 1952

FN grundades 1945, då FN-stadgan trädde i kraft den 24 oktober. (FN-stadgan (San Francisco 1945) / UNRIC)

35. FN grundades i oktober 1945 och Sverige blev medlem i november 1946. Ungefär hur lång tid efter att FN grundades gick Sverige med i organisationen?

1. Ungefär en månad
2. Ungefär tio år
3. Ungefär tjugo år
4. Ungefär ett år

Från oktober 1945 till november 1946 gick det drygt ett år. (UNRIC / Regeringen.se – Medlemskapet i FN)